tisdag 16 november 2010

"Min livssituation" - svar på några frågor

Jag fick några frågor kring hur jag lever mitt liv just nu och hur jag kom att bli erbjuden en bedömningsvecka i Lund. Ska försöka besvara dessa frågor nu

Jag har sedan i slutet av sommaren gått på den öppna psykiatriska mottagningen i Helsingborg, sjuksköterskan jag går till där för vägning och samtal tyckte att jag skulle prova en bedömningsvecka i Lund och läkaren skrev en remiss dit. Jag blev erbjuden att komma dit v.44 och tackade ja till det. Sjuksköterskan jag går till har själv arbetat på avdelningen i Lund och tyckte att det skulle nog passa mig. Vilka kriterier hon har för det vet jag faktiskt inte, men det väckte många tankar och känslor hos mig. Var riktigt nyttigt för mig att komma dit. Nu ska jag dit ner på återbesök på torsdag och får då se vad dem säger om vidare behandling. Har lite olika alternativ
Alternativ 1 är att jag fortsätter som jag har gjort fram till nu med 1 besök i veckan på mottagningen i staden. Alternativ 2 är att jag lägger in mig på sluten behandling i Lund. Alternativ 3 är öppen vård i Lund. Just nu är det alternativ 1 eller 2 som är aktuellt för mig.

Idag är jag inte sjukskriven utan arbetar heltid, kommer jag att lägga in mig på sluten vård kommer jag att bli sjukskriven under behandlingen. Just nu fungerar det att arbeta heltid och orka med det. Men jag kan samtidigt känna att det är tufft vissa dagar, sjukdomen tar mycket tid och ork från en!

Att jag står och tvekar fortfarande mellan de olika alternativen är dels att jag tycker så mycket om mitt jobb att jag vill inte lämna det... Samtidigt är det kanske värt att satsa fullt ut (så att säga) för att bli frisk och faktiskt ta emot all hjälp jag kan få! Jag kanske själv kan gå upp till en hälsosam vikt, men vad säger att jag blir frisk och inte trillar tillbaka igen. Ska försöka lägga undan dessa tankar just nu och vänta till efter torsdagen. Jag ska höra vad de har att säga på återbesöket, de är ändå proffs inom ämnet och jag kommer troligtvis att följa deras rekommendation.

Under veckan fick jag träffa både kurator, psykolog, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och skötare för samtal. Sedan har de satt sig ner för att "utvärdera" mig. Känns som att så många kunniga personer som har jobbat med detta så länge borde veta vad som passar mig och min problematik bäst....

Är iallafall sjukt trött på att vara "sjuk". Hela dagen igår och idag har jag varit proppmätt (vet att det är normalt) och hade skittufft att äta upp all maten under dagen. Dock kämpade jag megamycket under dagen igår och idag. Vet att hungerskänslorna kommer att komma tillbaka om ett tag, men just nu saknar jag dem enormt mycket!!! Känns rätt så jobbigt just nu med Äs - pekar kanske mot att jag behöver hjälpen i Lund???

Hoppas att detta gav svar på dina frågor
Kramar

3 kommentarer:

  1. Tack för att du vill vara så öppen och berätta om din situation! Själv har jag inte ens tagit ett första steg mot att söka hjälp, och slutenvård känns orimligt... Dock har dina inlägg gett lite nya tankar. Gå upp i vikt kan man ju göra på ett eller annat sätt, men att satsa fullt ut - och långsiktigt - kan nog kräva mer. Men då måste man nog vara motiverad och redo för det (vilket jag tror att du - men inte jag - är!) Fast jag tror du gör helt rätt som väntar med ett beslut innan du får höra vad proffsen säger. Kan nog vara skönt att få en samlad bedömning och sen utgå från denna i sina egna funderingar.

    Som sagt, tack för att du delar med dig. För även om jag inte varit lika modig i vårdsökandet än är jag helt med dig när det gäller hur trött jag är på sjukdomen! Jag jobbar också heltid och känner att det går - men är motigt vissa dagar. Inte minst att hålla skenet uppe. Vet dina arbetskamrater om dina problem? Vad tänker du säga om eventuell sjukskrivning?

    Det är dags att slippa det här nu! Och då får man nog räkna med en tuff kamp - som kanske blir lite kortare om man utkämpar den inlagd?

    Jag hoppas du orkar och vill dela med dig av hur allt utvecklar sig här på bloggen! Om inte: JÄTTELYCKA TILL! (Vi kanske ses en dag...)

    //Lundabon

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas att vad du än väljer blir bra för dig, förstår att du vill jobba kvar, men du kan säkert njuta av jobbet ännu mer då du är frisk. Och precis som du säger, det minskar ju risken att falla tillbaka igen om du lägger in dig och får proffshjälp.
    Puss<3

    SvaraRadera
  3. Hoppas det blir ett bra samtal på torsdag. Låter bra att lyssna på dem som jobbar där och som utvärderat dig, för att se vad de tycker. De är ju vana vid att se vad som behövs.

    SvaraRadera