Var en jobbig helg sist, var så mycket tankar och ångesten knackade på konstant! Lite av en chock var det när jag ställde mig på vågen - jag hade gått ner i vikt. Fattar det inte riktigt då jag ändå tycker att jag ätit bra och tagit mina näringsdrycker. Känns jobbigt för nu har jag ännu mer att gå upp! Borde kanske öka och ta 2 näringsdrycker per dag, men jag är nog lite för snål för det. Tycker fortfarande att de kostar alldeles för mycket!
Har varit full rulle på jobbet, dagarna har gått i ett! Lite träning på det och så någon mer timme till jobb på kvällen... Förstår varför jag är trött!
Självklart är det viktigt att jag går upp i vikt, har något kilo till jag behöver att gå upp och det tänker jag göra! Samtidigt kan jag titta tillbaka och börjar att inse vilken resa jag har gjort, jag har växt otroligt mycket som person. Jag vågar och jag tar plats! Jag säger vad jag tycker och tänker! Innan (speciellt arbetsmässigt) har jag aldrig sagt nej utan istället gjort mer och mer. Tänkt "att de ger mig mer uppgifter måste ju betyda att de är nöjda med mitt jobb och om jag säger nej så kanske de tycker att jag gör ett dåligt jobb". Jag ville få bekräftelse, jag ville vara duktig! Inser att jag fortfarande har saker kvar att arbeta med, men idag kan jag gå in till min chef och säga Nej.
Att bli frisk från en ätstörning är inte bara att gå upp i vikt, jag måste jobba med min självkänsla mer!
Oj, vad tankarna flög iväg....
Lite uppdatering iallafall /KRAM