tisdag 30 oktober 2012

Nu är jag trött på mig själv!

Tala om att jag var nervös igår, skulle ställa mig på vågen och jag visste ju att jag hade tränat mindre under veckan och ätit bättre. Veckan före så hade jag tränat normalt och ätit normalt och stått stilla i vikt. Nu var jag ju säker på att jag hade gått upp massor i vikt. Döm om min förvåning, jag hade gått ner i vikt. Har gått ner nästan ett kilo. Får inte ihop det i mitt huvud??? Hur kan det variera så vecka till vecka, hade varit lättare om kroppen varit mer av en maskin - kalorier in och kalorier ut... Då hade jag kunnat räkna på det på ett annat sätt. Fast räkna är ju det jag måste sluta göra.

Satt och fick ångest i fredags, sambon och jag var ute och åt. Jag har länge varit sugen på Pasta med skaldjur på en av våra favoritrestauranger, men ändå fick jag ångest av att äta pastan. Jag skulle ju inte träna dagen efter. Min älskling sa då att han tyckte att det har blivit värre för mig de senaste veckorna. Att jag har blivit sjukare än vad jag var för ett år sedan. Han plockade fram och "visade" på flera olika exempel. Kunde inte annat än hålla med honom, skrämmer mig!

Just nu så kämpar jag alltså vidare. Denna veckan måste jag se till att bättra mig ännu mer... Sambon och jag ska åka bort några dagar och då lär jag ju gå upp i vikt! Förra året var vi iväg på en liknande resa och då kunde jag unna mig lite godsaker och gick upp en del i vikt... Dumt nog så sparar jag lite inför resan, egentligen borde jag ge järnet redan från i måndags men det kan jag inte riktigt... För nu kommer vi till ett av de andra problemen. När vi åker iväg nu (imorgon på kvällen) så kommer veckans träning att bli lidande. Jag fick tränat igår, lite kondition och styrka. Jag kommer också att träna ikväll, blir en löparrunda med sambon :). Men jag vill ju träna någon till gång i veckan! Känns som att det kommer att bli så att jag plockar med joggingkläderna till Wien (dit vi ska resa) och springa en morgon iallafall. Jag brukar ju träna 3-4 gånger i veckan och vill det även denna veckan. Känns som att det kommer att bli lättare ifall jag får träna en gång när vi är iväg att äta gott och så. Samtidigt vet jag att det är fel väg att gå! Är så kluven just nu och vet inte vad jag ska göra! Ska jag ta med joggingkläderna och springa en runda en morgon så att jag kan äta gott och så utan att få ångest eller ska jag utmana sjukdomen och så får min sambo ta mitt dåliga humör. Vill ju inte att han ska behöva lida. Hatar varje gång jag skadar honom med min sjukdom.

Ska nästa vecka på besök hos läkaren och då ska jag vara ärlig och säga att jag känner att jag behöver extra hjälp och stöd igen, innan jag är för djupt tillbaka nere i träsket igen! Eller vad tycker ni???

Så mitt humör just nu är - frustration, ångest och bara blää på mig själv. Vet precis att jag tar flera steg tillbaka och låter sjukdomen ta mer och mer plats men jag orkar inte kämpa emot mer. Märker ju att jag blir "sjukare" och "sjukare" men jag vet inte vad jag ska göra åt det!!! Ska jag bara vänta tills jag har varit hos läkaren nästa vecka eller ska jag faktiskt ta tag i det hela och sätta emot och börja kämpa? Nu, jäklar är det nog - dags att börja kämpa!!!

tisdag 23 oktober 2012

Trött och arg!

Är bara så otroligt trött just nu, känner att jag har massor att göra på jobbet! Hinner inte med och känner mig som en kass lärare (arbetar som lärare ju...). Är nog för att det snart är höstlov för eleverna så går man lite på sista krafterna. Kommer att bli ett intensivt "höstlov" ändå, ledningen på skolan har fyllt veckan med möten och olika arbetsuppgifter så att arbeta undan lite av sina högar får man väl göra på kvällarna. Men min blogg är inte till för mitt arbete så vi lämnar det därhän

Var rejält nervös igår, vet att veckan har varit sådär. Har blivit en del träning och jag har försökt att öka portionerna och äta bättre. Men det är svårt, speciellt detta med sötsaker. Vi hade gäster över i lördags och jag hade bakat en after-eight kladdkaka. Tog en ytterst liten bit själv och tog ingen grädde till. Grädde är ett av de livsmedlena som är strikt förbjudet för mig. Fixar det bara inte! Blir så arg på mig själv efteråt, vill jag bli frisk från sjukdomen eller inte? Om jag nu vill bli frisk varför viker jag mig för den dumma rösten, varför kämpar jag inte mer osv. När mina krafter är på upphällning och jag är stressad på jobbet ser jag träningen som en skön paus, en andningspaus att bara komma iväg och lägga fokus på något annat. Samtidigt har jag svårare att utmana mig själv, orkar väl inte riktigt... Så med förra veckan i tanke hade jag en tanke på att jag borde ha gått upp lite, blev ju glass och annat några kvällar. Jag har dragit ner på grönsaker och sallad till fördel för mera riktig mat osv. Men det blev inget resultat, vågen sa exakt samma som för en vecka sedan!

Då tänker jag att jag måste fråga mig och verkligen vara ärlig. Vad gör jag för fel? När jag ser tillbaka på veckan kan jag se att jag gärna tar mindre portioner mat på kvällarna, gärna de kvällarna jag har planerat att äta glass eller annat. Jag kompenserar för att äta det där onyttiga senare... Just nu säger den dumma rösten också att om jag har levt så här förra veckan och hållt vikten så tänk om jag ätit allting ni rekommenderat mig, vilket är rätt så mycket mer än vad jag äter i dagsläget. Då hade jag ju gått upp multimegamycket i vikt! Dumma, dumma röst. Jag måste ta nya tag och utmana mig själv mer, måste våga kämpa och gå emot rösten. Jag vill ju bli frisk

Oj, vilket långt och rörigt inlägg :) Hoppas att ni orkar att läsa hela

tisdag 16 oktober 2012

Vad gör jag för fel??? (HJÄLP)

Förra veckan åt jag ordentligt och tränade mindre, tog inte och gav allt varje träningspass utan försökte vara mer lagom. Åt mig ordentligt mätt vid varje måltid och försökte öka på portionerna samt att jag flera kvällar åt glass, nötter och annat. Var så säker på att jag jag skulle ha gått upp i vikt men lyckades självklart inte! Så grymt besviken, nu har jag ännu mer att gå upp till mitt ok-intervall. Fattar att jag får en kalorimängd på minus vid dagens slut eftersom jag går ner i vikt när jag väger mig. Men jag fattar inte hur det kan komma sig, jag tycker att jag äter ordentligt och äter mer än jag lärde mig i Lund. Vad gör jag för fel???

Kan berätta hur en vanlig dag för mig ser ut matmässigt:
6.30 Frukost - Yoghurt med flingor, 2 mackor med pålägg
12.00 Lunch - rester från dagen före, igår åt jag vegetarisk lassagne
15.00 mellanmål - 1 frukt och 1 knäcke med ost
19.00 Middag - varm mat, igår blev det soppa med 1 knäckebröd med ost
20-21 Fika - 1 frukt eller glass, igår blev det ugnsbakat äpple med glass

Jag tränar cirka 4 gånger på en vecka och försöker röra mig i vardagen också men jag är inte ute och promenerar massa extra. Min träningsvecka brukar bestå av 1 cykelrunda (ca 60min), 2 löppass (ca 60min vardera) och en gång styrketräning, ibland är vi och simmar cirka 30 minuter på helgen också.

Jag orkar ju träna och ta i, känner att jag har ork i kroppen och så. Inte alls som när jag var sämre i sjukdomen och inte hade ork att träna. Lurar jag mig själv och min kropp eller var ligger felet.....

Jag har fortfarande inte fått tillbaka min mens, vilket skrämmer mig! Jag vill ju kunna få barn någon gång i framtiden och det känns rätt så viktigt att det kommer igång och fungerar. Jag har ju legat över en normalvikt (BMI över 18,5) i snart 1½ år. Varför kommer inte mensen tillbaka???

Känns tungt just nu, varför får jag det inte att fungera???

Okej - nu har jag "spytt" ur mig en hel hög av frustration, vet inte om ni orkar att läsa det men jag är tacksam ifall ni gör det (och ännu mer tacksam ifall ni vill ge mig tips). Tror ju redan att jag har hört dem och kan rappla dem själv, men ibland behöver man bara höra det från någon annan :)

tisdag 9 oktober 2012

Och så står det stilla....

Har haft en relativt bra vecka (förra). Jag tycker inte att jag har hängt upp mig på maten utan vågat mer osv. Det har blivit nötter, glass och så. Ibland har jag haft någon ångestkänslan men inte så stark eller lång. Måste säga att i söndags så hade jag en riktigt bra dag! Ingen söndagsångest, förutom på kvällen. Jag och sambon var ute och promenerade en runda i skogen och stannade sedan och fikade på en café. Tog en våffla med lite sylt och grädde. Var inte så god våffla så sambon fick halva, men jag åt iallafall en ½ våffla!

Var rätt så säker på att jag skulle ha gått upp en del när jag ställde mig på vågen igår, men jag stod på exakt samma vikt som föregående vecka. Lite frusterande, hur mycket är det meningen att  jag ska äta! Jag har tränat en del under veckan men försökt att hålla det nere och ta det lugnt under tillfällena, att inte pressa mig själv till gränsen varje gång och så. Men tillbaka till maten - det är väl här mitt problem är! Jag äter mig mätt vid varje måltid och äter mellanmål mm. Jag kan inte äta större mängder mat och vill inte stoppa i mig massa "onyttigheter" heller. Kan ju inte äta nötter varje kväll, blir ju trött på det! Vill försöka att hålla mig till måltidsrytmen jag fick ifrån Lund och deras portioner, men att öka de lite eftersom jag tränar rätt så mycket. Tar tacksamt emot råd och tips! Denna veckan nu så måste jag lyckas att gå upp lite i vikt, vill iallafall känna att jag är på rätt väg!

måndag 1 oktober 2012

Måndag = Utvärderingsdag :)

Ny måndag och ny vecka... Nu är det dags att utvärdera föregånede vecka. Har haft en enormt jobbig vecka, inte så mycket med sjukdomen utan allting annat. Har varit överhopad med jobb, känt att jag inte räcker till på jobbet. Jag hinner inte med det jag ska... Varje dag jag kommer hem från jobbet är klockan mycket och då är det dags att laga mat. Något jag gillar massor men inte har haft tid till osv. En kväll arbetade jag till åtta på kvällen - var ett möte så jag visste om det innan. Men det har känts som det varit alldeles för mycket: Har stora krav på mig själv och vill göra ett bra jobb, vill känna mig duktig och känna att jag räcker till - det har jag inte gjort denna veckan som har gått. Min stackars sambo har fått en sur och irriterad tjej på kvällarna, en tjej som inte orkar och är trött. Älskar honom så mycket att jag inte kan förklara det men jag har inte visat det denna veckan som har gått.

Lägg till att extra arbete, att jag har tränat mindre och ätit mer onyttigt. Jag vet ju att jag måste gå upp i vikt! Känns inte bra att väga under intervallet som jag gjorde förra veckan. Känner mig oattraktiv och alldeles för smal! Samtidigt har jag svårt att äta tillräkligt eller unna mig det där onyttiga utan att få ångest! Vet att jag måste utmana mig själv mer och våga, jag får inte ge vika och låta den dumma rösten i mitt huvud vinna kamperna. Igår så gorde jag rätt val men det ledde till att jag var sur hela förmiddagen. Min sambo stack ut och sprang på morgonen, jag visste att jag tränat tillräkligt under veckan och hade redan bestämt att jag skulle ha söndagen som vilodag. Var ändå sugen på att följa med ut, men jag valde att stanna hemma och sova en timme till. Vet ju att det är rätt val och det var fel sida av mig som ville träna, men det tog emot.

Så hur har det nu gått denna veckan, spänningen stiger (om ni har orkat att läsa allting jag skrivit...). Jag har faktiskt gått upp i vikt :) Kanske fel att sätta en smiley efteråt för jag var inte så glad imorse.... Jag har gått upp 0,3kg, inte mycket men det är åt rätt hål. Jag ska vara glad över det och nu gäller det för mig att fortsätta att kämpa denna veckan som precis har börjat.

Är dock tufft och svårt att känna att man räcker till, att man orkar allting. Skulle behöva den magiska lösningen på mitt livspussel :) Är det någon som har en bra sådan....