onsdag 23 november 2011

Vill stänga av rösten i mitt huvud!

Vet att det är rätt väg att gå och att jag egentligen inte är tjock, men känslan är där just nu. Jag väger nu lite mer än min målvikt och just nu är "rösten" på mig riktigt mycket. Önskar att jag kunde stänga ner henne. Igår var jag och körde spinning och det känns som jag inte orkar någonting. Alla andra är jättesmala och superfita i salen såklart medan man själv är som en otränad boll. Har väl liten dipp nu, men jag piggades upp rätt så bra av killen igår på kvällen när jag kom hem. Jag måste bara orka kämpa igenom dippen nu och inte låta det gå ut över maten. Målet är ju att hålla vikten eller gå upp lite till, ännu har inte mensen kommit tillbaka och det vill jag ju verkligen att den ska göra snart. Läser och fröjdas att det går bra för många andra, men inser att vi alla har säkert våra dippar emellanåt. Viktigast är att genomlida dem och inte låta det gå ut över vad vi ska äta!

2 kommentarer:

  1. Synd att ett mål ska kännas så hotande. Men jag förstår dig. Siffrorna är ju tyvärr lite för styrande och skrämmande... Dags att blunda för vågen? Lita på kroppen?

    Och även om jag älskar att kunna träna igen ÄR det tufft att se alla andra tunna flickor och kvinnor som hoppar runt... "Varför får hon vara sådär smal och inte jag??" säger rösten. Och ignorerar förnuftets "För att du mår fruktansvärt på alla andra sätt när du svälter dig själv".

    Och du har ju helt rätt i det här med dipparna: de kommer fortsätta komma även när du är ännu friskare än idag... Men det är "bara" att bita ihop. Vi vet ju att det bara blir mycket värre annars. Och tänk på hur dåligt du mått: skulle du orka gå hela vägen tillbaka igen? Eller, det vet jag att du inte vill eller kommer att behöva. Inte minst för att du har någon annan att också leva för den här gången! :-)

    SvaraRadera
  2. Så bra sagt bara. Genomlid denna dippen, stå emot "rösten", och backa inte. Du klarar det!

    Kram på dig och ha en riktigt fin lördag idag :D

    SvaraRadera