torsdag 20 december 2012

Ett samtal som kändes tufft!

Jag var hos min kontaktperson igår på öppenvården. När jag gick därifrån kändes det tufft, vi hade ett långt samtal om vad jag vill med framtiden och hur jag behöver "arbeta" för att komma dit. Vi började med att diskutera maten och min kost en del men kom sedan att fördjupa oss i min träning. När jag tränar så pressar jag mig gärna rätt så hårt och ökar gärna tiden eller sträckan för att träna lite mer. Då känns det mer okej att äta lite gott på kvällen sedan. Så otroligt dumt och jag vet att det är att kompensera! I framtiden vill jag och min sambo har barn men för att kunna få det måste min kropp ha kommit igång och fungera ordentligt. För att kroppen ska kunna "komma igång" behöver jag gå upp i vikt. Hon skrev upp det väldigt bra (och pedagogiskt :)..)

Tränar mer så leder det på kort sikt att jag lindrar ångesten och kan unna mig något gott. På lång sikt så bryter det ner min kropp och gör att jag/vi inte kommer att kunna få barn. Om jag tränar mindre så leder det på kort sikt till mer ångest och jag kommer ha svårt att äta ordentligt och unna mig saker. På lång sikt leder det däremot till att min kropp börjar fungera normalt och jag börjar att bygga upp den. Hon menar att det är det jag måste jobba mot, hur ska jag tänka när jag tränar mindre för att inte få mer ångest och ändå kunna unna mig saker. Fick kanonbra tips på avslappningsövningar, att inte bli så prestationsinriktad när jag tränar osv.

Var över och tränade idag på lunchen, hade ställt in mig på 45 minuters spinning men så blev det bara 40 minuter. Instruktören missade en låt, kändes inte bra efteråt. Vi ska ju äta julbord med arbetet ikväll och hur ska jag då kunna äta gott om jag inte har tränat vad jag tänkt? Försökte under hela tiden efteråt tänka på mitt långsiktiga mål och jag gör det fortfarande när oron inför kvällen sätter in. Jag vet att det är otroligt dumt och jag borde kunna unna mig och äta gott ikväll... Men det blir många julbord under helgen och veckan som kommer och det stressar mig. Den dumma rösten i mitt huvud säger att det gäller att hålla igen så att jag inte går upp för mycket av all mat under julfirandet! Ska fokusera på mitt långsiktiga mål hela tiden ikväll och jag ska äta och ha det gott!

Just nu tycker jag att min kontaktperson var nog lite väl tuff mot mig igår, men samtidigt är jag tacksam för det. Jag behöver uppvaknandet och att tankarna snurrar efteråt är bara positivt!
Hur tänker ni andra inför julen? Släpper ni fritt eller lägger ni upp en plan innan så att ni vet vad och när ni ska äta? Är ju samtidigt rädd att det blir för lite (och för mycket), dumma tvekluvna känslor!

4 kommentarer:

  1. Sv: Hemmagjord pizza Borde inte vara svårt, egentligen! Bröd, tomatsås, ost och någon form av protein. HELT ofarligt! Men det är nog smarast att börja med hemmagjord som sagt :) Gott med mozarella på, det håller jag med om :) Men min favorit är banan, curry och jordnötter... så en sådan får det bli – nångång.

    Ha en finfin kväll! Stro kram :)

    SvaraRadera
  2. Jag försöker alltid, men nu när jag börjar på dagvården snart blir det bara att jag "passar på". Har svält mig nu innan jul för att få äta, och lär göra det efteråt också tyvärr.
    Men önskar dig en härlig jul och ett gott nytt år!

    Kram :)

    SvaraRadera
  3. Sv: Sanna ord! Dags att prova på. Hoppas du får en fin dag. <3

    SvaraRadera
  4. Svar: Tack för fin kommentar!:* Jag önskar att jag kunnat njuta av julen i år, speciellt maten, men det gick inte.. :( Hur var din jul?? kram!!

    SvaraRadera