Tufft just nu

Just nu känns det jättetufft, fast vädret är fint ute. Hos mig tittar faktiskt solen fram och det är relativt varmt men det blåser lite. Ändå känns det riktigt tufft just nu, har tänkt tillbaka de senaste dagarna och det är inte roligt. Jag är rädd att jag har ätit för små portioner, ska vara ärlig och säga att mina portioner har varit alldeles för små. Men jag har tappat all aptit, är inte sugen på något eller vill äta något. Känns så sorgset efter mormors dödsfall. Kan knyta an det till i söndags när hennes dödsruna var i tidningen. Jag kommer aldrig att få träffa henne igen och se henne eller prata med henne. Önskar att jag hade varit vänligare mot henne och tillbringat mer tid med henne, man förstår plötsligt hur skört livet är. Det är så lätt att vara efterklok och det finns så mycket jag hade velat säga henne.

Jag kan se mig själv i spegeln och se en spinkig, alldeles för mager typ, men det är ändå svårt att äta tillräckligt. Har jättemycket frustration och känslor i kroppen som jag inte vet hur jag ska få ut!!

Är precis som om jag inte äter tillräkligt så har jag iallafall kontroll över det. Alla tankar och känslor i kroppen kan jag inte påverka eller kontrollera. Känns så sorgset och vemodigt nu. Samtidigt känner jag mig arg, arg på att hon gick och dog! Arg på att jag inte uppskattade henne när hon levde! Arg på att jag inte hann säga allt jag ville säga till henne!

Kanske är det sunt, att vara arg är en del sorgarbetet säger man, men jag vet inte. Jag kan inte låta Äs ta över och utnyttja denna situationen. Jag ska vinna över min ätstörning och jag ska äta ordentligt! Det är till att bestämma sig och inte lyssna på den sjuka rösten!

Begravningen är iallafall bestämd till den 4 oktober så det känns rätt så skönt

Jag är starkare än så här och jag ska överleva dessa tuffa dagar
Kramar

Ps: hittade dessa underbara ord på internet