Äntligen börjar mitt liv gå bra igen, har haft en helt underbar helg hittintills och imorgon ska jag till bokmässan så helgen kommer att fortsätta i samma tecken.
I fredags så var jag nere i Malmö med killen, vi var och lyssnade på en konsert. Före det så åt vi och jag åt en falafelrulle. Jag vet inte hur länge sedan det var jag åt en falafel, sådana rullar har varit förbjudet så länge. Har sagt det innan och kommer att säga det igen, han är riktigt bra för mig. Efter konserten åkte vi hem till mig och fick en lugn och mysig kväll. När vi vaknade imorse så gjorde jag scones till frukost. Har säkert inte ätit scones på ett år, men jag tyckte att vi fick ha en lite lyxig frukost imorse. Åt två stycken sconesbitar själv och det var riktigt gott. Efter en lång mysefrukost begav vi oss ner på stan och efter någon timme så åt vi lunch där. Ännu en gång valde jag vad jag var sugen på och lät inte sjukdomen få lägga sig i, blev indiskt lamm med ris. Jag åt upp hela portionen! Vi gick sedan till ett kafe och jag åt en kaka där, en kaka sitter inte fel som ett mellanmål på en helg. Jag valde något som jag tycker är gott och struntade i att börja jämföra storlek och innehåll på kakorna. Det blev en dammsugare som var god!
Har varit fler såna småsaker som jag inte tror att det som aldrig har varit sjuka i ätstörningar inte kan förstå. Vi var på typ "bondens marknad" och då provsmakade jag både ost och lakrits. Bara för någon vecka sedan hade jag aldrig kunnat se mig att äta något sånt utöver mina normala matrutiner, men att jag kan smaka på lakrits är stort (i min sjuka värld).
Känns bara som allt är så bra nu och jag är så lycklig, är så otroligt glad över att fått träffa honom i mitt liv!
Nu ska jag ta det lugnt ett tag och sedan är det träning på schemat!
Kramar
En blogg för att utvärdera och sporra mig mot en sundare vikt,lyckats gå ner en hel del kilo. Tyvärr har jag lyckats för bra och fått en osund och alltför kontrollerande inställning till mat. Detta är min beskriv av min väg tillbaka till en sund och hälsosam vikt från min ätstörning
Visar inlägg med etikett mellanmål. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mellanmål. Visa alla inlägg
lördag 24 september 2011
Jag är så glad att jag nästan kan spricka :)
Etiketter:
godis,
killen,
kär,
mellanmål,
najaden,
träning,
utvärdering,
ätstörning
söndag 7 augusti 2011
Varit en händelserik vecka
Det har blivit en händelserik vecka, men ändå en bra vecka! Jag har varit på dagvården måndag, tisdag och fredag. Under veckan på dagvården så har jag övervunnit flera barriärer, på det viset har det varit en bra sista vecka. I måndags hade vi grädde i maten och i tisdags hade vi baguettelunch. Var riktigt god baguette men jag har fortfarande lite svårt att äta många mackor under en dag. I fredags var det lite tufft med att säga hej då till så många. När man har gjort en resa som vi har gjort tillsammans så lär man känna varandra på ett helt annat sätt. Denna veckan på dagvården var där många som jag legat inne tillsammans med på avdelningen. Vet inte om ni andra kan känna så också om ni har varit inne för behandling att man lär känna de andra människorna så snabbt? Jag tror att det delvis kan bero på att man blottar sig själv inför andra människor så mycket som man gör.
I torsdags var jag och mötte min kontaktperson på försäkringskassan tillsammans med min chef. Var rätt så nervös innan, visste ju inte vad de skulle säga och vad hon tyckte, men allting gick bra. Det blev bestämt att jag ska arbetsträna och att jag ska börja arbetsträna 25%. Måste säga att det känns skönt att börja i lugn takt och ta det varsamt tillbaka, är lite rädd för att jag lätt ska ta på mig för mycket och sitta i samma situation igen. Ska denna gång vara uppmärksam på varningssignalerna och vara rädd om mig. Jag vill aldrig behöva gå igenom det igen som jag precis har gjort.
Igår så var vi med familjen på tosselilla sommarland och min brorson var med. Var riktigt skoj att få busa och leka med han hela dagen. Vi åkte massor med karuseller och klättrade och höll på hela dagen. Tala om att jag var trött när jag kom hem! Sov gott under natten och ska mest ta det lugnt idag. Jag har tränat 3 gånger denna veckan och det räcker tycker jag. Vet att jag gärna hittar någon dum anledning till att få träna fler gånger därför har jag satt upp regeln max 3 gånger i veckan få jag lov att träna.
Är riktigt nervös inför morgondagen och vägningen, jag har bestämt mig för att väga mig hemma på måndagar och sedan även väga mig när jag är på besök på öppenvården. Mötet på öppenvården kommer ju att vara olika från vecka till vecka och tiden kan variera. Sedan kommer jag att väga mig med kläder där och vissa dagar kan jag ha ätit precis innan och så. Det gör ju att vikten kan variera rätt så mycket från gång till gång och då vill jag ha en vikt att själv kunna hålla koll på. Om jag väger mig varje måndag själv före frukost (precis som på avdelningen) så får jag en jämförbar vikt från vecka till vecka.
Men som sagt jag är riktigt nervös inför morgondagen, tycker ändå att jag har tränat lagom och ätit bra under veckan men jag är livrädd att jag har gått upp massor i vikt, förra veckan lyckades jag ju gå upp ett kilo. Tänk om jag gör det denna veckan också? Då kommer jag att bli rädd för att jag aldrig kan äta normalt utan att bara rusa uppåt i vikt. Vet ju med mig att det har blivit lite onyttigt också under veckan. Grädden i maten i måndags, baguettelunchen på tisdag och igår åt jag glass till mellanmål på tosselilla. Usch, önskar bara att morgondagen kunde komma så att jag vet hur det har gått. Ovissheten är det värsta, jag har ingen aning om jag har gått upp 0,1kg eller 1kg och jag hatat att inte veta!
Läser och ser hur duktiga alla andra är som fortsätter att kämpa just nu hade jag nog bara velat ha en paus, önksar att jag orkar vara lika starka som ni är. Att slippa behöva gå upp de sista kilona och bara få ligga kvar på vikten jag har nu. Jag vill inte tappa i vikt utan bara få pausa med den vikten jag har tills det att jag känner en balans, tycker det är jobbigt att jag vet att jag går upp i vikt av den vanliga maten. Var en skönare känsla när jag gick upp i vikt av näringsdryckerna men nu går jag upp i vikt av vanlig mat.
I torsdags var jag och mötte min kontaktperson på försäkringskassan tillsammans med min chef. Var rätt så nervös innan, visste ju inte vad de skulle säga och vad hon tyckte, men allting gick bra. Det blev bestämt att jag ska arbetsträna och att jag ska börja arbetsträna 25%. Måste säga att det känns skönt att börja i lugn takt och ta det varsamt tillbaka, är lite rädd för att jag lätt ska ta på mig för mycket och sitta i samma situation igen. Ska denna gång vara uppmärksam på varningssignalerna och vara rädd om mig. Jag vill aldrig behöva gå igenom det igen som jag precis har gjort.
Igår så var vi med familjen på tosselilla sommarland och min brorson var med. Var riktigt skoj att få busa och leka med han hela dagen. Vi åkte massor med karuseller och klättrade och höll på hela dagen. Tala om att jag var trött när jag kom hem! Sov gott under natten och ska mest ta det lugnt idag. Jag har tränat 3 gånger denna veckan och det räcker tycker jag. Vet att jag gärna hittar någon dum anledning till att få träna fler gånger därför har jag satt upp regeln max 3 gånger i veckan få jag lov att träna.
Är riktigt nervös inför morgondagen och vägningen, jag har bestämt mig för att väga mig hemma på måndagar och sedan även väga mig när jag är på besök på öppenvården. Mötet på öppenvården kommer ju att vara olika från vecka till vecka och tiden kan variera. Sedan kommer jag att väga mig med kläder där och vissa dagar kan jag ha ätit precis innan och så. Det gör ju att vikten kan variera rätt så mycket från gång till gång och då vill jag ha en vikt att själv kunna hålla koll på. Om jag väger mig varje måndag själv före frukost (precis som på avdelningen) så får jag en jämförbar vikt från vecka till vecka.
Men som sagt jag är riktigt nervös inför morgondagen, tycker ändå att jag har tränat lagom och ätit bra under veckan men jag är livrädd att jag har gått upp massor i vikt, förra veckan lyckades jag ju gå upp ett kilo. Tänk om jag gör det denna veckan också? Då kommer jag att bli rädd för att jag aldrig kan äta normalt utan att bara rusa uppåt i vikt. Vet ju med mig att det har blivit lite onyttigt också under veckan. Grädden i maten i måndags, baguettelunchen på tisdag och igår åt jag glass till mellanmål på tosselilla. Usch, önskar bara att morgondagen kunde komma så att jag vet hur det har gått. Ovissheten är det värsta, jag har ingen aning om jag har gått upp 0,1kg eller 1kg och jag hatat att inte veta!
Läser och ser hur duktiga alla andra är som fortsätter att kämpa just nu hade jag nog bara velat ha en paus, önksar att jag orkar vara lika starka som ni är. Att slippa behöva gå upp de sista kilona och bara få ligga kvar på vikten jag har nu. Jag vill inte tappa i vikt utan bara få pausa med den vikten jag har tills det att jag känner en balans, tycker det är jobbigt att jag vet att jag går upp i vikt av den vanliga maten. Var en skönare känsla när jag gick upp i vikt av näringsdryckerna men nu går jag upp i vikt av vanlig mat.
Etiketter:
dagvård,
distriktsköterskan,
hjälp,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
positiv,
träning,
utvärdering,
viktuppgång,
ätstörning,
överäta
fredag 29 juli 2011
2 veckor i dagvården
Har varit två veckor i dagvården nu och det går bra. Jag känner mig ändå redo för att lämna dagvården efter nästa vecka. Jag tycker att jag står och stampar lite på samma ställe. Problemen som jag har kvar ligger hos mig och det är jag som måste få det att fungera hemma. Jag märker en viss skillnad när jag är hemma och det är dessa småsaker som jag måste jobba med. Jag lagar gärna fortfarande efter recept och delar sedan upp maten i rätt antal portioner så att jag vet att jag äter en hel portion. Den allra största svårigheten jag har kvar är ändå att våga äta mer (eller äta tillräckligt) när jag har tränat. Jag tycker om att röra mig och gillar att träna, men det är svårt att veta hur mycket mer jag behöver äta efter ett träningspass, hur mycket ska jag lägga till för att det ska bli bra? Jag vill ju inte äta för mycket heller... Jag vill komma upp det sista i vikt men ändå är jag rädd för att öka för mycket i vikt. Jag hör på mig själv hur dumma mina tankar är, jag måste våga börja lita på allting jag har lärt mig och jag ska klara av det. Jag hade ett samtal idag och det hjälpta massor, vi pratade kring träning och vad som är lagom att äta för att kompensera för träningen. Sedan diskuterade vi också bra kvällsfikor, jag börjar att bli så trött på mina kvällsmackor och vill hitta andra alternativ att äta på kvällen. Just nu har jag fastnat för vanlijyoghurt och musli :) Är otroligt gott och precis lagom på kvällen tycker jag!
Imorgon ska det bli så skönt att få sova ut och sedan sätta sig och äta frukost direkt! Det jag tycker är lite jobbigt med dagvården är att man ska vänta och äta frukost, vi äter ju frukosten där. Jag går upp vid halv sju hemma för att hinna dit och vi äter frukost där halv nio. Att vänta i cirka två timmar på frukosten är inte riktigt bra för mig, jag kan känna att det triggar igång mig lite. Att jag vet att jag inte behöver att äta frukost direkt när jag går upp utan jag kan skjuta på frukosten och då kan jag börja få svårt att hinna med alla mina måltider under dagen. Nu när jag är hemma är jag däremot noggrann med att äta frukost nästan direkt när jag har vaknat för att inte börja med de dumma tankarna.
Nu blir det lite vanlijyoghurt och musli :)
Kramar
Imorgon ska det bli så skönt att få sova ut och sedan sätta sig och äta frukost direkt! Det jag tycker är lite jobbigt med dagvården är att man ska vänta och äta frukost, vi äter ju frukosten där. Jag går upp vid halv sju hemma för att hinna dit och vi äter frukost där halv nio. Att vänta i cirka två timmar på frukosten är inte riktigt bra för mig, jag kan känna att det triggar igång mig lite. Att jag vet att jag inte behöver att äta frukost direkt när jag går upp utan jag kan skjuta på frukosten och då kan jag börja få svårt att hinna med alla mina måltider under dagen. Nu när jag är hemma är jag däremot noggrann med att äta frukost nästan direkt när jag har vaknat för att inte börja med de dumma tankarna.
Nu blir det lite vanlijyoghurt och musli :)
Kramar
Etiketter:
dagvård,
frustration,
hjälp,
mellanmål,
nervös,
positiv,
sjukgymnast,
träning,
ångest,
ätstörning
söndag 17 juli 2011
Söndag kväll, ny vecka väntar
Nu är det söndag kväll, nyduschad och ska göra mig klar för morgondagen snart. Jag ska börja i dagvården imorgon och det blir till att gå upp tidigt. Jag ska åka hemifrån vid sju och vara där lite efter åtta. Kommer att börja med att vägas och sedan är det frukost och lite aktiviteter fram till lunch och sedan slutar vi efter lunch. Jag ska vara på dagvården nu i tre veckor och sedan kommer jag att börja arbete eller arbetsträna. Jag får väl se vad försäkringskassan säger när jag träffar dem om någon vecka för att lägga upp en plan inför hösten.
Känns ändå som att denna veckan har gått hyfsat bra, men jag får väl se imorgon. Jag tycker att jag har kämpat på rätt så bra och ätit ordentligt. Har blivit alla måltider denna veckan och jag har ibland bytat ut mot liknande alternativ. Har faktiskt ätit glass till mellanmål eller efterrätt ibland och en kväll nu blev det pannkakor med plommonsylt till middag. För varje gång jag äter glass eller något annat "onyttigt" så blir det lättare att göra det. Jag hoppas verkligen att jag har gått upp lite i vikt till imorgon, jag får ju iallafall inte gå ner i vikt - då lär jag få tillbaka en näringsdryck och det vill jag inte! Näringsdryckerna hjälper mycket men de är inte roliga att dricka!
Har också tagit det lugnare denna veckan, har inte blivit lika mycket träning eller promenader. Har hållit mig till 30 minuters promenad om dagen och har tränat lite lätt 3 gånger under veckan. Känns som att jag borde ha lyckats med att gå upp lite i vikt nu till imorgon. Men jag ska vara ärlig och säga att jag är nervös! Jag vill så gärna lyckas och jag tycker att jag har jobbat ordentligt för det denna veckan.
Finns fortfarande saker som jag tycker är svårt, ofta blir mellanmålet en frukt. De andra alternativen känns rätt så tuffa. Likadant är det med glaset mjölk och knäckebrödet på kvällen. Men jag har kämpat denna veckan och jag håller verkligen alla mina tummar för morgondagen
/Kramar
Känns ändå som att denna veckan har gått hyfsat bra, men jag får väl se imorgon. Jag tycker att jag har kämpat på rätt så bra och ätit ordentligt. Har blivit alla måltider denna veckan och jag har ibland bytat ut mot liknande alternativ. Har faktiskt ätit glass till mellanmål eller efterrätt ibland och en kväll nu blev det pannkakor med plommonsylt till middag. För varje gång jag äter glass eller något annat "onyttigt" så blir det lättare att göra det. Jag hoppas verkligen att jag har gått upp lite i vikt till imorgon, jag får ju iallafall inte gå ner i vikt - då lär jag få tillbaka en näringsdryck och det vill jag inte! Näringsdryckerna hjälper mycket men de är inte roliga att dricka!
Har också tagit det lugnare denna veckan, har inte blivit lika mycket träning eller promenader. Har hållit mig till 30 minuters promenad om dagen och har tränat lite lätt 3 gånger under veckan. Känns som att jag borde ha lyckats med att gå upp lite i vikt nu till imorgon. Men jag ska vara ärlig och säga att jag är nervös! Jag vill så gärna lyckas och jag tycker att jag har jobbat ordentligt för det denna veckan.
Finns fortfarande saker som jag tycker är svårt, ofta blir mellanmålet en frukt. De andra alternativen känns rätt så tuffa. Likadant är det med glaset mjölk och knäckebrödet på kvällen. Men jag har kämpat denna veckan och jag håller verkligen alla mina tummar för morgondagen
/Kramar
Etiketter:
dagvård,
frustration,
hjälp,
mellanmål,
nervös,
positiv,
utvärdering,
veckans utmaning,
viktnedgång,
viktuppgång,
ångest,
ätstörning
fredag 24 juni 2011
Glad midsommar och uppdatering :)
Glad midsommar vill jag börja med att önska alla! Själv har jag haft en riktigt bra midsommarafton. Började med att vi var och tittade på midsommarfirande och dansade kring midsommarstången, hör lite till. Sedan har det varit sill och potatis, mumsigt gott!
Har hänt mycket hos mig på sista tiden, hade velat att uppdatera er mer men jag har inte hunnit riktigt. Jag hade prova på vecka förra veckan och allting gick bra, jag ska inte sticka under stolen med att det var svårt vissa dagar men jag valde att gå emot sjukdomen. Var en sån skön känsla när jag såg att allting hade gått bra när jag kom tillbaka på avdelningen. Jag kände väl också att jag var redo för att gå vidare med nästa steg. Igår (torsdag 23/6) skrevs jag ut från avdelningen, nu ska jag ha "semester" några veckor och sedan ska jag gå till dagvården. Känner själv att det hade nog blivit ett för stort hopp om jag skulle gå direkt till öppenvården någon gång i veckan. Nu får jag prova på det hemma själv någon vecka för att sedan få stöttning och hjälp i dagvården.
Det är iallafall rätt beslut att gå vidare nu känner jag, jag kommer att få fortsätta med att kämpa hemma. Det är en ständig kamp mot sjukdomen och den pågår hela tiden, men jag ska vinna den kampen - inte sjukdomen! Går emot och försöker utmana mig själv ofta, idag så åt jag rabarberkaka med vaniljsås och andra dagar är det glass och liknande. Jag är inte jätterädd för vad jag väger just nu eller om jag skulle gå upp något kilo till, har fortfarande något kilo kvar att gå upp. Jag är mest rädd för att jag aldrig ska sluta gå upp i vikt, att jag ska bli överviktigt och jättetjock. Men jag är samtidigt rätt så trygg i att vara hemma och har ju märkt de sista veckorna hur svårt det egentligen är att gå upp i vikt och behålla vikten. Men jag är lite rädd för att jag ska börja överäta, att jag inte längre ska bli mätt på vad som anses som en normalportion. Jag tänker väl så att avdelningen har gjort sitt nu, de har hjälp mig massor och jag hade aldrig kunnat komma så långt utan deras hjälp. Nu är det bara upp till mig att gå sista biten själv. Under min prövovecka har jag provat på att leva det "normala" livet, det liv som jag vill leva. Jag vill aldrig tillbaka till det sjuka livet där maten styr allting i livet. Numer ska mitt liv styras av sociala och trevliga relationer och maten ska bli en naturlig del i det.
Det ska gå bra för mig!!
Tusen kramar allihopa och vi måste fortsätta kämpa vidare
Har hänt mycket hos mig på sista tiden, hade velat att uppdatera er mer men jag har inte hunnit riktigt. Jag hade prova på vecka förra veckan och allting gick bra, jag ska inte sticka under stolen med att det var svårt vissa dagar men jag valde att gå emot sjukdomen. Var en sån skön känsla när jag såg att allting hade gått bra när jag kom tillbaka på avdelningen. Jag kände väl också att jag var redo för att gå vidare med nästa steg. Igår (torsdag 23/6) skrevs jag ut från avdelningen, nu ska jag ha "semester" några veckor och sedan ska jag gå till dagvården. Känner själv att det hade nog blivit ett för stort hopp om jag skulle gå direkt till öppenvården någon gång i veckan. Nu får jag prova på det hemma själv någon vecka för att sedan få stöttning och hjälp i dagvården.
Det är iallafall rätt beslut att gå vidare nu känner jag, jag kommer att få fortsätta med att kämpa hemma. Det är en ständig kamp mot sjukdomen och den pågår hela tiden, men jag ska vinna den kampen - inte sjukdomen! Går emot och försöker utmana mig själv ofta, idag så åt jag rabarberkaka med vaniljsås och andra dagar är det glass och liknande. Jag är inte jätterädd för vad jag väger just nu eller om jag skulle gå upp något kilo till, har fortfarande något kilo kvar att gå upp. Jag är mest rädd för att jag aldrig ska sluta gå upp i vikt, att jag ska bli överviktigt och jättetjock. Men jag är samtidigt rätt så trygg i att vara hemma och har ju märkt de sista veckorna hur svårt det egentligen är att gå upp i vikt och behålla vikten. Men jag är lite rädd för att jag ska börja överäta, att jag inte längre ska bli mätt på vad som anses som en normalportion. Jag tänker väl så att avdelningen har gjort sitt nu, de har hjälp mig massor och jag hade aldrig kunnat komma så långt utan deras hjälp. Nu är det bara upp till mig att gå sista biten själv. Under min prövovecka har jag provat på att leva det "normala" livet, det liv som jag vill leva. Jag vill aldrig tillbaka till det sjuka livet där maten styr allting i livet. Numer ska mitt liv styras av sociala och trevliga relationer och maten ska bli en naturlig del i det.
Det ska gå bra för mig!!
Tusen kramar allihopa och vi måste fortsätta kämpa vidare
Etiketter:
frustration,
hjälp,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
permission,
positiv,
träning,
viktuppgång,
ätstörning,
överäta
lördag 11 juni 2011
Har varit en perfekt dag!
Det har varit en riktigt bra dag, har hänt massor av bra saker idag! Jag körde upp till en kompis idag och fick se hennes nya stuga. Var skönt att bara kunna sitta och prata med henne och vara "normal". Vi hade bestämt innan att vi skulle grilla men jag sa att hon kunde själv välja vad vi skulle grilla. Bara för några veckor sedan hade jag aldrig fixat att inte få veta innan vad hon skulle bjuda på, idag var det inga problem. Blev kycklingspett och något som jag aldrig provat innan men var fantastiskt gott (samt stark av mig att äta). Det var brieost som man lindade en baconskiva runt om och sedan grillade. Blev kanongod och krämig, tyckte jag var riktigt duktig som åt bacon och brieost också, jag hade nog aldrig gjort det för någon månad sedan. Fick sedan en lugn stund i solen innan vi gick ner till sjön och badade. Jag badade för första gången i år nu, var 20grader i vattnet och riktigt härligt. Sedan satte vi oss på hennes altan och tog en blåbärssmoothie. Blev sedan dags för mig att köra hemåt igen, men det var en fantastiskt trevlig dag jag hade och allting gick bra. Nu är jag iallafalll trött så det blir en lugn stund i soffan nu :)
tisdag 10 maj 2011
Gick bra i måndags :)
Det gick faktiskt bra i måndags, trodde det inte först själv. Gick kanske lite för bra iallafall för den sjuka delen av mig... Men det är otroligt skönt! Idag var sista dagen jag drack näringsdryck (och det ska jag aldrig göra igen). Samtidigt som det är skönt att slippa från den så är det lite skrämmande, nu ska jag gå upp i vikt av den vanliga maten. Jag har kvar mina kvällsmackor (2stycken och 1 glas juice) men när jag kommer upp i normal vikt är de inte obligatoriska längre. Men troligtvis kommer jag att röra mig mer och då behöver jag det...
Har varit och ridit islandshästar idag, har varit helt fantastiskt i strålande solsken. Jag fick lite färg i ansiktet också :)Var lite jobbigt med det att känna av kroppen när man rider, men jag ska inte fokusera på det utan tänka på hur härligt det var!
Gjorde faktiskt en jättebedrift när vi var ute. I mitten av rundan så stannar vi och fikar, det bjuds på macka och något gott. Mackan måste vi äta men godsaken får vi välja om vi vill smaka eller inte. Idag var det isländskt godis. Det var lakrits som var doppad i choklad. Tidigare gånger på ridterapin har jag hoppat över godsaken men idag kände jag mig redo! Vill ju bli frisk och då måste jag gå emot alla dumma regler och förbud jag har satt upp för mig själv. Så idag tog jag en chokladbit, var inte så söt pga. lakritsen. Var nog inget jag ska köpa hem själv och äta men jag har iallafall ätit godis idag
Hoppas att ni alla har njutit av solen idag som jag har gjort
/Kramar
Har varit och ridit islandshästar idag, har varit helt fantastiskt i strålande solsken. Jag fick lite färg i ansiktet också :)Var lite jobbigt med det att känna av kroppen när man rider, men jag ska inte fokusera på det utan tänka på hur härligt det var!
Gjorde faktiskt en jättebedrift när vi var ute. I mitten av rundan så stannar vi och fikar, det bjuds på macka och något gott. Mackan måste vi äta men godsaken får vi välja om vi vill smaka eller inte. Idag var det isländskt godis. Det var lakrits som var doppad i choklad. Tidigare gånger på ridterapin har jag hoppat över godsaken men idag kände jag mig redo! Vill ju bli frisk och då måste jag gå emot alla dumma regler och förbud jag har satt upp för mig själv. Så idag tog jag en chokladbit, var inte så söt pga. lakritsen. Var nog inget jag ska köpa hem själv och äta men jag har iallafall ätit godis idag
Hoppas att ni alla har njutit av solen idag som jag har gjort
/Kramar
Etiketter:
belöning,
choklad,
hjälp,
mellanmål,
nervös,
viktuppgång,
ångest,
ätstörning
lördag 7 maj 2011
Vet aldrig vad som kommer...
Har blivit en rätt så stressig vecka, har hänt en del... Jag har haft några jobbiga samtal och möten men samtidigt leder det mig ju framåt. Hade gått bra i måndags, ska vara nöjd med den viktuppgången. Helgen innan gick faktiskt bättre än vad jag trodde, varje gång dumma tankar kom sa jag till mig själv stopp följ bara planeringen du har! Gick lättar att hänga med då. Mitt lite tankeoro just nu är att jag vet inte riktigt vad jag ska göra efter det att jag har blivit utskriven. Just nu talar vi om början/mitten av sommaren. Personalen tänker att jag ska gå över till dagvård men själv vill jag tillbaka till öppenvården. Men dagvård låter ändå okej, mitt dilemma är ju att jag vill tillbaka till arbetet i höst och då kan jag inte gå i dagvård samtidigt... Men som läkaren sa jag behöver ju inte bestämma mig nu.
Vad som stör mig mycket också är att det är så oförutsägbart hur det har gått vid vägningen varje vecka, i vanliga fall vägs jag på måndagar men denna veckan som kommer blir det på tisdagen. Är emot de vanliga rutinerna så det känns lite ovisst.... Men innerst inne vet jag ju att det inte är någon skillnad mellan att väga sig en måndag eller en tisdag. Emellanåt nu i helgen har det känts tungt, vill avbryta måltiderna och slänga den sista maten eller göra mindre portioner. Är så konstigt, jag vill ju egentligen gå upp det sista i vikt och bli av med min sista näringsdryck. I nuläget har jag en näringsdryck per dag och har jag gått upp 0,3kg vid nästa vägning kommer jag att bli av med den sista. Jag längtar verkligen efter det! Men vi får helt enkelt se på tisdag hur det har gått, som sagt jag har verkligen ingen aning.... Det har jag iallafall lärt mig
Funderar på om det är lika fint väder imorgon ska jag nog köpa en glass till mellanmålet, men jag vet inte riktigt ännu... samtidigt hör det ju till sommaren lite
Vi får helt enkelt se vad jag gör imorgon :)
Kramar
Vad som stör mig mycket också är att det är så oförutsägbart hur det har gått vid vägningen varje vecka, i vanliga fall vägs jag på måndagar men denna veckan som kommer blir det på tisdagen. Är emot de vanliga rutinerna så det känns lite ovisst.... Men innerst inne vet jag ju att det inte är någon skillnad mellan att väga sig en måndag eller en tisdag. Emellanåt nu i helgen har det känts tungt, vill avbryta måltiderna och slänga den sista maten eller göra mindre portioner. Är så konstigt, jag vill ju egentligen gå upp det sista i vikt och bli av med min sista näringsdryck. I nuläget har jag en näringsdryck per dag och har jag gått upp 0,3kg vid nästa vägning kommer jag att bli av med den sista. Jag längtar verkligen efter det! Men vi får helt enkelt se på tisdag hur det har gått, som sagt jag har verkligen ingen aning.... Det har jag iallafall lärt mig
Funderar på om det är lika fint väder imorgon ska jag nog köpa en glass till mellanmålet, men jag vet inte riktigt ännu... samtidigt hör det ju till sommaren lite
Vi får helt enkelt se vad jag gör imorgon :)
Kramar
Etiketter:
frustration,
föräldrar,
hjälp,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
viktuppgång,
ångest,
ätstörning
tisdag 29 mars 2011
Att det ska vara så svårt!
Gick ändå bra förra veckan, jag gick upp ungefär precis vad jag skulle och det kändes helt okej. Är ändå jobbigt att veta att man "lagt på sig". Vad jag nu tycker är jobbigast är mina tankar på att kompensera, varenda gång jag äter utanför avdelningen blir jag så osäker. Tänk om det blir fel på något vis, att jag äter för lite eller för mycket och så börjar dividerandet och pusslandet i mitt huvud. Önskar bara att jag kunde stänga av det ibland, veckan har varit jobbig på det sättet. Jag har haft många bra men jobbiga samtal och ju mer medveten jag blir om mitt kontrollbehov och mina tvångsrutiner (även om jag inte tycker om att kalla det för tvång) ju mer har jag att arbeta med.
Var ändå skönt att det ordnade till sig förra veckan, var verkligen förvirrad över att jag gick ner i vikt! Inser nu att det är inte maten som gör att jag går upp i vikt utan det är näringsdryckerna jag dricker. Som svar på frågan, äter vi här frukost , lunch, mellanmål och middag. Maten är "uträknad" för att man ska behålla vikten, alltså en normal kost där tallriksmodellen gäller. Därpå läggs det till näringsdrycker, maximalt 4 stycken. Ju närmare man kommer sin målvikt så trappas antalet näringsdrycker ner.
Kommer att bli en tuff vecka som kommer nu, har några "jobbiga" samtal framför mig, vill nog mest skjuta det mot framtiden. Men samtidigt vet jag att jag måste ta itu med det och börja arbeta med det, annars lär jag snart hamna i botten igen.
Hade en helg med permission så jag kom hem till mig lite, var tufft! Allt dividerande började igen, men jag sa bara stopp och körde enligt planeringen vi gjort till punkt och pricka. Var skönt att ha den att luta sig mot, samtidigt som det gav en del oro att veta att jag kunde ha fuskat utan att det hade märkts... Vet ju att det är så fel tankar och en del av mig blev stolt över att jag klarade att följa planen fullt ut under helgen.
Tackar för allt stöd ni ger mig, jag ska ju fixa detta. Läser era bloggar och ser att många av er har gjort det. Har också sett tjejer här som har skrivits ut och fixat att besegra sjukdomen, då ska jag väl också klara det!
Var ändå skönt att det ordnade till sig förra veckan, var verkligen förvirrad över att jag gick ner i vikt! Inser nu att det är inte maten som gör att jag går upp i vikt utan det är näringsdryckerna jag dricker. Som svar på frågan, äter vi här frukost , lunch, mellanmål och middag. Maten är "uträknad" för att man ska behålla vikten, alltså en normal kost där tallriksmodellen gäller. Därpå läggs det till näringsdrycker, maximalt 4 stycken. Ju närmare man kommer sin målvikt så trappas antalet näringsdrycker ner.
Kommer att bli en tuff vecka som kommer nu, har några "jobbiga" samtal framför mig, vill nog mest skjuta det mot framtiden. Men samtidigt vet jag att jag måste ta itu med det och börja arbeta med det, annars lär jag snart hamna i botten igen.
Hade en helg med permission så jag kom hem till mig lite, var tufft! Allt dividerande började igen, men jag sa bara stopp och körde enligt planeringen vi gjort till punkt och pricka. Var skönt att ha den att luta sig mot, samtidigt som det gav en del oro att veta att jag kunde ha fuskat utan att det hade märkts... Vet ju att det är så fel tankar och en del av mig blev stolt över att jag klarade att följa planen fullt ut under helgen.
Tackar för allt stöd ni ger mig, jag ska ju fixa detta. Läser era bloggar och ser att många av er har gjort det. Har också sett tjejer här som har skrivits ut och fixat att besegra sjukdomen, då ska jag väl också klara det!
Etiketter:
frustration,
hjälp,
lund,
mellanmål,
nervös,
permission,
viktuppgång,
ätströrning
lördag 22 januari 2011
En kortfattad uppdatering
Jag lever!!!
Skämt åsido, nu har jag snart varit här i två veckor och det har på alla vis varit två tuffa veckor. Jag har gråtit, haft ångest, bara velat hem till tryggheten. I alla dem stunderna försöker jag tänkta på att det är ändå rätt val jag har gjort, det är detta jag behöver göra för att bli frisk!
Varje dag utmanas jag med att inte veta hur mycket (kalorimässigt) jag äter. Jag vet inte precis vad maten innehåller osv. Vi har lite olika alternativ att välja på varje dag och jag väljer just nu det som känns tryggast för mig. Har bestämt att det får hellre ta någon vecka extra och inte gå på för snabbt framåt. Är en stor trygghet i sig att hela tiden ha kunnig personal runt omkring en. Innan jag var här så förstod jag inte tanken med måltidsstöd (personer som sitter med vid måltiden och äter), men det hjälper verkligen. Utan dem hade det många gånger aldrig gått att äta upp hela portionen, eller ens börja på den.
Några dagar har varit betydligt värre än andra, förra fredagen serverades vi budapestrulle på fikan och på lördag kväll hade jag tomat- och mozarellapaj. Bröt ihop vid båda tillfällena, men jag lyckades ändå äta upp allting. Ångesten efteråt var inte rolig. Samtidig märker jag att varje sådan utmaning jag fixar gör att jag blir lite friskare, sjukdomen får ett lite mindre grepp om mig.
Jag kämpar vidare och uppdaterar om ett tag igen, jag läser dock fortfarande alla era bloggar och ni inspierar mig, vi måste fortsätta kämpa på. Vi är starka
Kramar
Skämt åsido, nu har jag snart varit här i två veckor och det har på alla vis varit två tuffa veckor. Jag har gråtit, haft ångest, bara velat hem till tryggheten. I alla dem stunderna försöker jag tänkta på att det är ändå rätt val jag har gjort, det är detta jag behöver göra för att bli frisk!
Varje dag utmanas jag med att inte veta hur mycket (kalorimässigt) jag äter. Jag vet inte precis vad maten innehåller osv. Vi har lite olika alternativ att välja på varje dag och jag väljer just nu det som känns tryggast för mig. Har bestämt att det får hellre ta någon vecka extra och inte gå på för snabbt framåt. Är en stor trygghet i sig att hela tiden ha kunnig personal runt omkring en. Innan jag var här så förstod jag inte tanken med måltidsstöd (personer som sitter med vid måltiden och äter), men det hjälper verkligen. Utan dem hade det många gånger aldrig gått att äta upp hela portionen, eller ens börja på den.
Några dagar har varit betydligt värre än andra, förra fredagen serverades vi budapestrulle på fikan och på lördag kväll hade jag tomat- och mozarellapaj. Bröt ihop vid båda tillfällena, men jag lyckades ändå äta upp allting. Ångesten efteråt var inte rolig. Samtidig märker jag att varje sådan utmaning jag fixar gör att jag blir lite friskare, sjukdomen får ett lite mindre grepp om mig.
Jag kämpar vidare och uppdaterar om ett tag igen, jag läser dock fortfarande alla era bloggar och ni inspierar mig, vi måste fortsätta kämpa på. Vi är starka
Kramar
söndag 9 januari 2011
Resume från resan och lite tankar
Kom hem sent i fredags kväll från en vecka nere på Lanzarote, var helt underbart väder! Sol och varmt, blev några dagar i värmen... Jag hade egentligen tänkt att mest ligga vid poolen och läsa, men det blev lite utfärder och så också. En dag var jag på en marknad i Teguise och en dag var jag på en nationalpark, Timanfaya. Var en helt underbar ö så alla som inte har varit där rekommenderar jag starkt att åka dit!
Men det var samtidigt en tuff vecka för mig, att inte veta och kunna planera när, var och vad jag skulle äta senare under dagen gjorde mig lite orolig och emellanåt var det svårt att äta. Jag har troligtvis gått ner lite i vikt under veckan, det blev mycket fisk och potatis under veckan (lite kalorier) och inte många extra mellanmål och så. Det har också varit svårt att äta extra när familjen har gått och småätit på kex, chips, godis, kakor och liknande. Ofta då känner jag bara en avsmak och aptitlöshet - fattar inte hur de kan frossa i det.... Jag har inte heller velat att känna ångest under veckan över vad jag har ätit. Så på det viset är det bra att jag ska lägga in mig imorgon nere i Lund, tänk om 24 timmar sitter jag inne och äter lunch på slutenvårdsavdelningen för ätstörningar från Lund. Jag har inte packat ännu... Ska göra det snart :)
Jag har iallafall känt under veckan att det är rätt beslut för mig att ta, jag måste ha mera hjälp än vad jag har nu om jag vill få tillbaka ett normalt liv igen.
Kommer kanske lite mer tankar längre fram, men bloggen kommer nog att vara lite tystare under behandligen i Lund
Tackar för alla positiva kommentarer och peppningar jag har fått. Jag kommer givetvis att fortsätta läsa alla era bloggar, glöm inte att kämpa vidare nu
Kramar
Men det var samtidigt en tuff vecka för mig, att inte veta och kunna planera när, var och vad jag skulle äta senare under dagen gjorde mig lite orolig och emellanåt var det svårt att äta. Jag har troligtvis gått ner lite i vikt under veckan, det blev mycket fisk och potatis under veckan (lite kalorier) och inte många extra mellanmål och så. Det har också varit svårt att äta extra när familjen har gått och småätit på kex, chips, godis, kakor och liknande. Ofta då känner jag bara en avsmak och aptitlöshet - fattar inte hur de kan frossa i det.... Jag har inte heller velat att känna ångest under veckan över vad jag har ätit. Så på det viset är det bra att jag ska lägga in mig imorgon nere i Lund, tänk om 24 timmar sitter jag inne och äter lunch på slutenvårdsavdelningen för ätstörningar från Lund. Jag har inte packat ännu... Ska göra det snart :)
Jag har iallafall känt under veckan att det är rätt beslut för mig att ta, jag måste ha mera hjälp än vad jag har nu om jag vill få tillbaka ett normalt liv igen.
Kommer kanske lite mer tankar längre fram, men bloggen kommer nog att vara lite tystare under behandligen i Lund
Tackar för alla positiva kommentarer och peppningar jag har fått. Jag kommer givetvis att fortsätta läsa alla era bloggar, glöm inte att kämpa vidare nu
Kramar
Etiketter:
föräldrar,
hjälp,
lund,
mellanmål,
nervös,
utvärdering,
ångest,
ätströrning
torsdag 30 december 2010
Gick sådär idag
Det gick inte så bra på najaden idag, men det hade jag ju iofs kunnat ana. Var rätt så säker på att jag skulle ha gått ner lite i vikt, julen har varit jobbig med att alla mina matrutiner och tider har förändrats. Har varit ett evigt pusslande från min sida, om jag "äter från julbordet nu kan det räknas som både lunch och förmiddagsmellanmål eller....". Vet att jag har gjort rätt val som bestämt mig för att lägga in mig i Lund efter nyårsresan.
Om lite mer än ett dygn så har jag (med min familj) landat på Lanzarote, jag ska åka dit ner med mina föräldrar, min bror och hans familj. Ska snart packa ihop allting och göra mig redo för resan, kommer att sova hos mina föräldrar inatt... Ser fram emot resan jättemycket!
Jag hade gått ner i vikt, men det positiva var att både blodtrycket och pulsen var bättre än sist. Så ur den synpunkten känns det rätt så bra, vikten känns dock inte bra. Får se till att äta lite extra nere på Lanzarote.
Hoppas att ni får ett bra nyår, själv firar jag det på varmare breddgrader :)
Kramar
Om lite mer än ett dygn så har jag (med min familj) landat på Lanzarote, jag ska åka dit ner med mina föräldrar, min bror och hans familj. Ska snart packa ihop allting och göra mig redo för resan, kommer att sova hos mina föräldrar inatt... Ser fram emot resan jättemycket!
Jag hade gått ner i vikt, men det positiva var att både blodtrycket och pulsen var bättre än sist. Så ur den synpunkten känns det rätt så bra, vikten känns dock inte bra. Får se till att äta lite extra nere på Lanzarote.
Hoppas att ni får ett bra nyår, själv firar jag det på varmare breddgrader :)
Kramar
Etiketter:
dagsrytm,
frustration,
föräldrar,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
viktnedgång
tisdag 21 december 2010
Birkabulle = ångest och kompensation
Trodde att jag var starkare än vad jag är, ärligt talat så ska det bli så skönt att få lägga över "ansvaret" på någon annan och inte kunna kontrollera det längre, att inte kunna räkna kalorier i huvudet och göra små portioner... I söndags utmanade jag mig själv - var iväg och handlade en Birkabulle och åt upp hela, var tufft men den gick ner. Sedan satt jag vid datorn och började leta upp hur många kalorier en sådan bulle innehåller. Upptäckte att det var ju betydligt mer än ett vanligt mellanmål... Och sedan oj, helt plötsligt hade jag missat mellanmålet på eftermiddagen och åt en mindre middag. Jag kan intala mig själv att jag missade mellanmålet och inte var hungrig till middagen, men det är ju bara mig själv jag lurar! Blir så förbannat trött på mig själv. Varför låter jag henne vinna? Varför orkar jag inte kämpa emot henne mer?
Har legat vaken en del på nätterna och funderat, oroat mig en del kring julfirandet. Känns svårt detta med julbord och inte veta hur mycket man ska äta. Har iallafall bestämt mig för att hålla mig borta från godis och kakor, jag får ta den fighten sedan. Eftersom jag medvetet kompenserar för det under resten av dagen. Känns som det är viktigare att jag äter ordentlig mat och försöker äta vanlig mat i rätta mängder. Hade en lång diskussion med min behandlare om detta innan och hon höll med mig. Vi kommer att fira jul två dagar, lillejulafton och på julafton. Jag har bestämt mig för att äta fisk (lax och sill mm) ena dagen och kött (julskinka, kalkon, lamm och liknande) andra dagen. Detta för att kunna njuta av båda sidorna av bordet. Annars kommer jag bara att stå och vela, vad ska jag lägga upp på tallriken, hur mycket osv. Jag kommer att ta mat en gång, dvs. göra en normal tallrik och sedan äta upp det. Tror att detta kan vara ett sätt att lösa oron för mig. Efter jag bestämt mig för detta sätt så lättade oron en del...
Hoppas att det står bra till med alla där ute och att ni njuter av julen. Ikväll ska jag baka vörtbröd till pappa :) Imorgon är sista dagen på jobbet och sedan JULLEDIGT!!!
Ska bli så gött /Juliga kramar till alla
Har legat vaken en del på nätterna och funderat, oroat mig en del kring julfirandet. Känns svårt detta med julbord och inte veta hur mycket man ska äta. Har iallafall bestämt mig för att hålla mig borta från godis och kakor, jag får ta den fighten sedan. Eftersom jag medvetet kompenserar för det under resten av dagen. Känns som det är viktigare att jag äter ordentlig mat och försöker äta vanlig mat i rätta mängder. Hade en lång diskussion med min behandlare om detta innan och hon höll med mig. Vi kommer att fira jul två dagar, lillejulafton och på julafton. Jag har bestämt mig för att äta fisk (lax och sill mm) ena dagen och kött (julskinka, kalkon, lamm och liknande) andra dagen. Detta för att kunna njuta av båda sidorna av bordet. Annars kommer jag bara att stå och vela, vad ska jag lägga upp på tallriken, hur mycket osv. Jag kommer att ta mat en gång, dvs. göra en normal tallrik och sedan äta upp det. Tror att detta kan vara ett sätt att lösa oron för mig. Efter jag bestämt mig för detta sätt så lättade oron en del...
Hoppas att det står bra till med alla där ute och att ni njuter av julen. Ikväll ska jag baka vörtbröd till pappa :) Imorgon är sista dagen på jobbet och sedan JULLEDIGT!!!
Ska bli så gött /Juliga kramar till alla
Etiketter:
arg,
distriktsköterskan,
frustration,
föräldrar,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
utvärdering,
ångest,
ätströrning
lördag 18 december 2010
En liten uppdatering
Oj, vad länge sedan jag skrev något. Har haft fullt upp i veckan som har gått, kändes så skönt att bara få krypa ner i sängen igår kväll och få sova. Håller på att avsluta det sista på jobbet nu inför julledigheten och sedan kommer jag ju inte tillbaka igen så det gäller att få klart allting innan jag slutar. Jag jobbar måndag-onsdag och sedan har jag julledighet! Kommer att bli så välbehövligt just nu.
Torsdagen blev en lång dag, men samtidigt bra. Träffade en kompis på stan för att äta lunch, tog och berättade för henne att jag ska lägga in mig efter nyår. Var en härlig känsla att kunna vara ärlig och berätta det för henne, hon har vetat om mitt problem med ätstörningen men inte att jag ska lägga in mig. Sedan gick jag upp till min behandlare, var en ny denna vecka eftersom min egen är sjukskriven. Jag hade inte lyckats att gå upp något, istället hade jag gått ner kg (är ju iofs inte mycket men det är i fel riktigt!) Skit också kände jag!!!
Igår var det julfest med jobbet, har oroat mig jättemycket för vad som kommer att serveras på julbordet och vad jag skulle ta och äta. Tror att jag fick ihop det rätt så hyftat. Blev 3 bitar sill (små bitar - löksill) och en skiva rökt lax, ett ägg samt 2 köttbullar, 1 prinskorv och en skiva julskinka tillsammans med en macka. Sedan tog jag också rödkål. Jag hade velat att det skulle finnas vanligt kokt potatis på bordet, men det fanns bara jansson och det fixade jag inte. Får se till att äta ordentligt idag, får inte ha gått ner mer i vikt till nästa besök på Najaden!
Vad som mer var jobbigt igår var att många ville prata med mig om ätstörningen, jag tycker att jag själv kan få välja vem jag vill prata med om problematiken. Men det sa jag till några som jag kände att jag inte vill prata med det om. Skönt nog så accepterade alla det bra.
Idag ska jag bara ta det lugnt, få lite ordning i lägenheten och njuta av att sitta inomhus medan det snöar ute :)
Hoppas att ni får en bra lördag
/Juliga kramar
Torsdagen blev en lång dag, men samtidigt bra. Träffade en kompis på stan för att äta lunch, tog och berättade för henne att jag ska lägga in mig efter nyår. Var en härlig känsla att kunna vara ärlig och berätta det för henne, hon har vetat om mitt problem med ätstörningen men inte att jag ska lägga in mig. Sedan gick jag upp till min behandlare, var en ny denna vecka eftersom min egen är sjukskriven. Jag hade inte lyckats att gå upp något, istället hade jag gått ner kg (är ju iofs inte mycket men det är i fel riktigt!) Skit också kände jag!!!
Igår var det julfest med jobbet, har oroat mig jättemycket för vad som kommer att serveras på julbordet och vad jag skulle ta och äta. Tror att jag fick ihop det rätt så hyftat. Blev 3 bitar sill (små bitar - löksill) och en skiva rökt lax, ett ägg samt 2 köttbullar, 1 prinskorv och en skiva julskinka tillsammans med en macka. Sedan tog jag också rödkål. Jag hade velat att det skulle finnas vanligt kokt potatis på bordet, men det fanns bara jansson och det fixade jag inte. Får se till att äta ordentligt idag, får inte ha gått ner mer i vikt till nästa besök på Najaden!
Vad som mer var jobbigt igår var att många ville prata med mig om ätstörningen, jag tycker att jag själv kan få välja vem jag vill prata med om problematiken. Men det sa jag till några som jag kände att jag inte vill prata med det om. Skönt nog så accepterade alla det bra.
Idag ska jag bara ta det lugnt, få lite ordning i lägenheten och njuta av att sitta inomhus medan det snöar ute :)
Hoppas att ni får en bra lördag
/Juliga kramar
Etiketter:
distriktsköterskan,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
utvärdering,
viktnedgång,
ångest
söndag 5 december 2010
Blev en tuff dag igår
Dagarna som har gått har känts lite tuffa, varför vet jag inte... Jag har svårt att utmana mig själv och innerst inne vet jag att jag äter inte tillräkligt för att gå upp vikt. Varför är det så svårt att gå emot rösten i huvudet. Igår bjöd mina föräldrar mig på lunch, vi åt på ett ställe där de serverade buffé. Har ofta otroligt svårt att äta buffé, det är något med att det är meningen att man ska ta om... Åt kokt potatis och kycklingfile, var riktigt gott men jag tog ingen sås eller sådant. Blir rätt så arg på mig själv efteråt....
Känns rätt så tungt nu bara, får se till att äta bättre idag. Får bli en stor hög med nötter ikväll också... Blev en hög med nötter igår kväll, tänkte att jag kan kanske pusha på kaloriantalet lite... Fast äs-rösten var starkt så åt jag upp alla nötterna. Jag vill ju verkligen gå upp i vikt tills på torsdag, måste säga att det ska bli riktigt skönt att komma till lund och behandlingen efter nyår!
Nu får jag rycka upp mig och göra detta till en bra andra advent - inte lyssna på rösten utan kämpa. Ska minsann äta något onyttigt till fika idag, det är ju ändå söndag
Kramar
Känns rätt så tungt nu bara, får se till att äta bättre idag. Får bli en stor hög med nötter ikväll också... Blev en hög med nötter igår kväll, tänkte att jag kan kanske pusha på kaloriantalet lite... Fast äs-rösten var starkt så åt jag upp alla nötterna. Jag vill ju verkligen gå upp i vikt tills på torsdag, måste säga att det ska bli riktigt skönt att komma till lund och behandlingen efter nyår!
Nu får jag rycka upp mig och göra detta till en bra andra advent - inte lyssna på rösten utan kämpa. Ska minsann äta något onyttigt till fika idag, det är ju ändå söndag
Kramar
Etiketter:
arg,
frustration,
föräldrar,
mellanmål,
najaden,
nervös,
nötter,
ångest,
ätströrning
lördag 27 november 2010
två av tre utmaningar avklarade :)
Nu är jag riktigt stolt över mig själv. Jag tycker nämligen att jag har varit duktig idag. Det är nu lördag kväll och jag har fixat två av veckans utmaningar (redan). Igår på kvällen åt jag chokladpraliner, 5st. Det var i smakerna; chili, ingefära, kaffe, marsipan-tranbär och fransk nougat. Den med ingefära var bara så underbart god! Helt klart en av de godaste chokladpralinerna jag har ätit...
Idag arbetade jag först på morgonen, sedan bjöd jag mina föräldrar på lunch som tack för all hjälp och alla gånger de har bjudit mig på lunch. Vi åt thaimat - kyckling i röd curry och kokosmjölk. Var så gott, perfekt en kall och snöig dag som idag
Efter lunchen begav vi oss ut till en julmarknad, Krapperups julmarknad. Var rätt så småtrevlig, hade nog varit mysigare om man inte gått och småfrusit. Innan vi åkte därifrån så bjöd mamma på te/kaffe på Krapperups café. Jag beställde och åt en lussekatt (en av utmaningarna..). Först hade jag bara tänkt att äta halva för den var stor. Sedan tänkte jag att "normala" människor äter en hel lussekatt och jag vill ju gå upp i vikt så vad är problemet. Just nu sitter jag proppmätt efter lunchen och lussebullen, men samtidigt är jag stolt över mig själv! Jag har riktigt tagit upp kampen mot äs idag.
Hoppas att ni har haft en bra lördag, nu ska jag krypa upp i soffan snart men en bra bok och värma mig - är mysigt att sitta inne och se när snön vräker ner utanför.
Kramar
Idag arbetade jag först på morgonen, sedan bjöd jag mina föräldrar på lunch som tack för all hjälp och alla gånger de har bjudit mig på lunch. Vi åt thaimat - kyckling i röd curry och kokosmjölk. Var så gott, perfekt en kall och snöig dag som idag
Efter lunchen begav vi oss ut till en julmarknad, Krapperups julmarknad. Var rätt så småtrevlig, hade nog varit mysigare om man inte gått och småfrusit. Innan vi åkte därifrån så bjöd mamma på te/kaffe på Krapperups café. Jag beställde och åt en lussekatt (en av utmaningarna..). Först hade jag bara tänkt att äta halva för den var stor. Sedan tänkte jag att "normala" människor äter en hel lussekatt och jag vill ju gå upp i vikt så vad är problemet. Just nu sitter jag proppmätt efter lunchen och lussebullen, men samtidigt är jag stolt över mig själv! Jag har riktigt tagit upp kampen mot äs idag.
Hoppas att ni har haft en bra lördag, nu ska jag krypa upp i soffan snart men en bra bok och värma mig - är mysigt att sitta inne och se när snön vräker ner utanför.
Kramar
söndag 21 november 2010
Negativa tankar - bort!
Sitter just nu och har lite ångest, men den ska inte få inverka på maten idag! Hade en helt underbar dag igår, började morgonen med en god frukost och sedan satt jag och arbetade några timmar, ska fortsätta med det snart.. Lite före lunch ringde mina föräldrar de skulle ut till Höganäs och undrade om jag ville följa med, tackar man inte nej till. Det blev dock så att vi gjorde massa ärende först och jag hade tänkt att äta lunch någon gång mellan ett och två för att hinna med mellanmål på eftermiddagen, middag och sedan kvällsmålet. Ärendena och shoppingen gjorde att vi åt inte lunch fören efter tre. Åt kanongod lunch (snäll pappa som bjöd), var nere i hamnen i Höganäs på en restaurang som hette Bryggan. De serverade igår kolja med kokt potatis, ugnsbakande tomater, fänkålssallad och trattkantareller. Tala om att jag njöt av maten... Åt upp allting utom en liten potatis, men jag var så proppmätt. Det negativa var att jag varken hann eller orkade äta mellanmål på eftermiddagen, försökte äta lite mer på kvällen, men jag var fortfarande full i magen så det var inte det lättaste... Är så tvekluven i känslorna, vet att jag nog inte åt tillräkligt igår samtidigt som jag har ångest för att jag åt en så stor portion med fisk... Hur sjukt är inte det!
Vad jag har bestämt är att det får iallafall inte påverka min mat idag, har redan ätit en normal frukost (utan att dra in på något). Jag ska unna mig en kaka idag till eftermiddagsmålet. I fredags på najaden bestämde vi oss för att jag ska köpa en chokladboll idag. Jag hoppas att den smakar gott...
Nu är det dags att återgå till arbetet med matematikkursen jag läser och stoppa de dumma tankarna!
Kramar
Etiketter:
choklad,
distriktsköterskan,
frustration,
föräldrar,
hjälp,
mellanmål,
najaden,
nervös,
ångest
söndag 14 november 2010
Veckans utmaning avklarad
Jag hade bestämt mig för att äta något onyttigt i helgen, exempelvis kaka, godis eller glass. Blandade ner vaniljsocker i kesellan igår som jag tänkte äta till min grillade banan. Brukar lägga en ruta 90% choklad i en banan som jag klär i folie och lägger i ugnen. När jag sedan skulle äta bananen så kastade jag vaniljkesellan, gick bara inte att äta, var inte god... Men jag åt upp alla banan och choklad :)
Idag bestämde jag mig för att äta kaka, först var jag i affären och tänkte köpa en chokladboll. Men känslan tog emot för mycket, var inte sugen på det. Istället blev det 2 stycken småkakor... Köpte en chokladkaka och en syltkaka, vet att det kanske inte är så mycket så jag åt en fruktbulle också till mellanmålet. Var riktigt stolt över mig! Nu gäller det bara att jag inte kompenserar för detta mellanmålet under kvällen, men jag ska vara stark! Äs ska inte vinna över mig och ärligt talat hur många kalorier kan två småkakor innehålla...
Tankarna är fortfarande förvirrande kring om hur jag ska gå vidare med min behandling. Just nu överväger jag att lägga in mig på sluten vård (om jag får det erbjudandet) samtidigt kommer det att bli otroligt jobbigt, mycket för att jag är van att vara själv och har mina egna rutiner mm. Inne på avdelningen är man aldrig själv och får rätta sig efter deras regler och så. Kommer nog att bli tufft ur den synpunkten. Så jag får väl fundera vidare på det hela.
Hoppas att er helg har varit bra, min har varit helt okej. Har blivit lite arbete och så har jag läst massor....
Kramar från en stolt person som har ätit kakor!
Idag bestämde jag mig för att äta kaka, först var jag i affären och tänkte köpa en chokladboll. Men känslan tog emot för mycket, var inte sugen på det. Istället blev det 2 stycken småkakor... Köpte en chokladkaka och en syltkaka, vet att det kanske inte är så mycket så jag åt en fruktbulle också till mellanmålet. Var riktigt stolt över mig! Nu gäller det bara att jag inte kompenserar för detta mellanmålet under kvällen, men jag ska vara stark! Äs ska inte vinna över mig och ärligt talat hur många kalorier kan två småkakor innehålla...
Tankarna är fortfarande förvirrande kring om hur jag ska gå vidare med min behandling. Just nu överväger jag att lägga in mig på sluten vård (om jag får det erbjudandet) samtidigt kommer det att bli otroligt jobbigt, mycket för att jag är van att vara själv och har mina egna rutiner mm. Inne på avdelningen är man aldrig själv och får rätta sig efter deras regler och så. Kommer nog att bli tufft ur den synpunkten. Så jag får väl fundera vidare på det hela.
Hoppas att er helg har varit bra, min har varit helt okej. Har blivit lite arbete och så har jag läst massor....
Kramar från en stolt person som har ätit kakor!
Etiketter:
choklad,
mellanmål,
positiv,
veckans utmaning
onsdag 10 november 2010
Sammanfattning av veckan i Lund
Kom hem i måndags (på eftermiddagen) efter en intensiv vecka i Lund. Många tankar som far omkring i huvudet och som är svåra att sätta ord på.
Veckan började med att jag kom dit och fick träffa överläkaren, efter samtalet så fick jag packa upp och installera mig. Kändes otryggt att inte veta vad man får att äta. Till lunch första dagen fick jag böngryta med råris och vitkålssallad. Varje dag så serveras en efterrätt efter lunchen. Till böngrytan var det äpple. Mellanmålet sedan på eftermiddagen var ett delikatessknäcke med ost och en clementin. På kvällen var den bönrisotto med vitkålssallad, 1 knäckemacka med ost och 1 glas mjölk. På kvällen första dagen åt jag även en macka med ost. Första dagen var sedan över (matmässigt) och jag tyckte att den hade gått bra - maten jag fick första dagen var trygg mat för mig och gick relativt lätt att äta.
Andra dagarna gick i samma tempo. Dock så serverades det potatisgratäng till lunchen och sedan ett vanligt vitt brödmacka med ost till mellanmål, var faktiskt lite tufft att äta. Kändes så onyttigt och onödigt att äta det. Jag hade ju lika bra kunnat äta knäckebröd och vanlig kokt potatis (sa Äs iallafall). Men jag åt upp allting och var stolt över mig själv efteråt! Sedan gick dagarna och vissa maträtter var tuffare än andra men jag åt alltid upp allting och utmanande mig själv.
Första riktigt tuffa utmaningen var lördagens efterrätt, päron med kolasås! Kolasåsen tog emot men jag lyckades att äta upp allting. Sedan kom mellanmålet - chessecake... Först då upplevde jag hur djupt det sitter inom mig - jag bröt ihop totalt. Kändes som jag inte hade kontroll över maten längre - visste inte vad kakan innehöll osv....
Den upplevelsen skakade om mig rejält - tidigare har jag väl sagt till mig själv jag skulle inte ha något problem att äta tårta och så, det är bara så att jag inte vill det helt plötsligt upplevde jag att så var det inte. Kanske är det värt att lägga in sig själv för att få hjälp, att vända trenden. Jag tror inte att jag skulle kunna utmana mig så hemma själv. Jag ska tillbaka dit nästa torsdag och då får jag se hur mina egna tankar har gått
Så enkelt kan man säga att det var en extremt tuff vecka, men otroligt lärorikt. Ska berätta mer när veckan har landat lite hos mig.
De andra tjejerna som bodde där (var där för behandlig) var alla jättetrevliga, men samtidigt var det tufft att aldrig vara själv och hela tiden rätta sig efter avdelningens regler och så. Det är väl det som pekar emot att jag inte vill läggas in, att inte själv få lov att styra sitt liv och att man i princip aldrig är själv.
Första morgonen jag var där så blev jag invägd, eftersom det var före frukost och inte samma våg som najaden kan jag inte jämföra vikterna med varandra... Sedan sista morgon blev jag vägd igen, hade ju en tanke och känsla att jag gått upp massor. Maten på avdelningen är anpassad till att man ska hålla vikten och några uträknad med allting nere i köket där de lagar maten... Så hade jag ju ätit efterrätter, kakor mm... Ändå hade jag lyckats med att gå ner i vikt (0,8kg). Det är ju jättemycket på en vecka. Fattar inte hur min kropp är funtad... Jag skulle ju hålla vikten under veckan iallafall - det är ju uträknat så av näringsexperter. Känns så trist när jag såg resultatet. Så nu efter jag har kommit hem har jag "proppat" i mig mat så jag har lyckats iallafall gå upp det jag har tappat till imorgon. Imorgon ska jag nämligen till najaden igen. Håll tummarna för mig!
Många tankar som sagt... Kommer en bättre förklaring om någon dag
Var riktigt skoj att komma tillbaka och sitta och läsa era bloggar igen!
Kramar
Veckan började med att jag kom dit och fick träffa överläkaren, efter samtalet så fick jag packa upp och installera mig. Kändes otryggt att inte veta vad man får att äta. Till lunch första dagen fick jag böngryta med råris och vitkålssallad. Varje dag så serveras en efterrätt efter lunchen. Till böngrytan var det äpple. Mellanmålet sedan på eftermiddagen var ett delikatessknäcke med ost och en clementin. På kvällen var den bönrisotto med vitkålssallad, 1 knäckemacka med ost och 1 glas mjölk. På kvällen första dagen åt jag även en macka med ost. Första dagen var sedan över (matmässigt) och jag tyckte att den hade gått bra - maten jag fick första dagen var trygg mat för mig och gick relativt lätt att äta.
Andra dagarna gick i samma tempo. Dock så serverades det potatisgratäng till lunchen och sedan ett vanligt vitt brödmacka med ost till mellanmål, var faktiskt lite tufft att äta. Kändes så onyttigt och onödigt att äta det. Jag hade ju lika bra kunnat äta knäckebröd och vanlig kokt potatis (sa Äs iallafall). Men jag åt upp allting och var stolt över mig själv efteråt! Sedan gick dagarna och vissa maträtter var tuffare än andra men jag åt alltid upp allting och utmanande mig själv.
Första riktigt tuffa utmaningen var lördagens efterrätt, päron med kolasås! Kolasåsen tog emot men jag lyckades att äta upp allting. Sedan kom mellanmålet - chessecake... Först då upplevde jag hur djupt det sitter inom mig - jag bröt ihop totalt. Kändes som jag inte hade kontroll över maten längre - visste inte vad kakan innehöll osv....
Den upplevelsen skakade om mig rejält - tidigare har jag väl sagt till mig själv jag skulle inte ha något problem att äta tårta och så, det är bara så att jag inte vill det helt plötsligt upplevde jag att så var det inte. Kanske är det värt att lägga in sig själv för att få hjälp, att vända trenden. Jag tror inte att jag skulle kunna utmana mig så hemma själv. Jag ska tillbaka dit nästa torsdag och då får jag se hur mina egna tankar har gått
Så enkelt kan man säga att det var en extremt tuff vecka, men otroligt lärorikt. Ska berätta mer när veckan har landat lite hos mig.
De andra tjejerna som bodde där (var där för behandlig) var alla jättetrevliga, men samtidigt var det tufft att aldrig vara själv och hela tiden rätta sig efter avdelningens regler och så. Det är väl det som pekar emot att jag inte vill läggas in, att inte själv få lov att styra sitt liv och att man i princip aldrig är själv.
Första morgonen jag var där så blev jag invägd, eftersom det var före frukost och inte samma våg som najaden kan jag inte jämföra vikterna med varandra... Sedan sista morgon blev jag vägd igen, hade ju en tanke och känsla att jag gått upp massor. Maten på avdelningen är anpassad till att man ska hålla vikten och några uträknad med allting nere i köket där de lagar maten... Så hade jag ju ätit efterrätter, kakor mm... Ändå hade jag lyckats med att gå ner i vikt (0,8kg). Det är ju jättemycket på en vecka. Fattar inte hur min kropp är funtad... Jag skulle ju hålla vikten under veckan iallafall - det är ju uträknat så av näringsexperter. Känns så trist när jag såg resultatet. Så nu efter jag har kommit hem har jag "proppat" i mig mat så jag har lyckats iallafall gå upp det jag har tappat till imorgon. Imorgon ska jag nämligen till najaden igen. Håll tummarna för mig!
Många tankar som sagt... Kommer en bättre förklaring om någon dag
Var riktigt skoj att komma tillbaka och sitta och läsa era bloggar igen!
Kramar
Etiketter:
frustration,
lund,
mellanmål,
najaden,
nervös,
positiv,
utvärdering,
viktnedgång
torsdag 28 oktober 2010
varken eller....
Var jättenervös igår kväll, alla tankar som for omkring i huvudet... har jag lyckats denna veckan? Kommer jag att gå upp i vikt? Tänk om jag får ett kanonuppgång, vilken bonus! osv Istället när jag kommer dit så har det inte hänt någonting! Vågen står exakt på samma siffra som för en vecka sedan. Hur mycket måste man äta för att lyckas med att gå upp i vikt? Jag "proppar" i mig mat, är aldrig hungrig under dagen utan äter bara för att klockan säger åt mig att göra det... Oj, nu är klockan tre - dags för mellanmål... Det som är lite positivt är att jag har faktiskt börjat känna att jag är hungrig på morgonen! Men sedan är jag mätt resten av dagen... Känns lite som att slå huvudet i väggen just nu, men jag ska inte låta det bryta ner mig - jag ska till Lund nästa veckan (ätstörningsklinken) och ska inte tillbaka till Najaden förren vecka 45. Tala om att jag ska ha gått upp mycket i vikt tills den dagen!
Kokade lite extra pasta nu till mig ikväll - Lagade spagetti med kassler/spenatsås. Var proppmätt efter halva portionen, men det är bara att tugga i sig resten. Jag ska inte lämna kvar någon mat på tallriken!
Ikväll blir det digestivekex (med smör på idag) framför Robinson. Jag tackar alla som höll tummarna för mig idag, lova att ni gör det nästa gång också så får jag förhoppningsvis ett positivt resultat då!
Kramar
Etiketter:
digestivekex,
distriktsköterskan,
frustration,
mellanmål,
najaden
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)