fredag 20 augusti 2010

Besök hos distriktsköterskan igår

Igår var jag hos distriktssköterskan, hon sa till mig att det syntes att jag hade tappat kämparglädjen lite. Det kan jag ju hålla med om... Precis som jag misstänkte hade jag gått ner i vikt, vägde nu 39,5kg. Det var en del jag hade gått ner, ska dit på måndag till henne igen och då jäklar ska jag ha lyckats gå upp lite iallafall. Fick lite tillbaka kämparglädjen idag. Anledningen kommer lite senare ner i inlägget. I början av sommaren skrevs en remiss som jag trodde skickades till Lund. Hade inte hört något om det så hon gav mig rådet att ringa till dem, men de sa att de inte fått något! Tala om att det kändes illa efter det samtalet... Dock ringde distriktssköterskan mig på eftermiddagen och berättade att remissen var skickad till Helsingborg och de skulle ringa och kolla kring den idag. Så jag ska få klara besked på måndag (hoppas verkligen på det).

Senare idag på jobbet när jag pratade med min chef (som har lite koll på situationen) så tyckte han att jag skulle sjukskriva mig. Tala om att jag blev först ledsen, jag älskar mitt jobb och tycker om att gå till det. Sedan blev jag nästan irriterad, inte ska jag sjukskrivas!!! Nu är måttet rågat kände jag, till på måndag ska jag lyckas gå upp i vikt.... Kan säga att kämparglädjen kom tillbaka en del

Så man kan enkelt säga att det var inget bra besök, känns ibland lite dystert fortfarande för jag kämpar men det ger inte så positivt resultat, de veckorna jag verkligen har ätit bättre och försökt har jag ändå gått ner i vikt... Men det positiva är att jag har fått tillbaka en del av kämparglöden - jag ska minsann lyckas ta mig ur sjukdomen!

Ska även tacka för de uppmuntran och frågorna jag får i kommentarerna - jag uppskattar dessa jättemycket och de betyder mycket för kämparanda!
Kramar

6 kommentarer:

  1. Sara, vakna upp. Märker du inte att du blir grundlurad av Ana? Titta på din vikt de senaste veckorna så märker du att det går käpprätt åt helvetet, tyvärr. Sluta lura dig själv, att du "äter" osv. Du kanske äter, men du äter alldeles för lite! Det kan du inte komma ifrån, det är bara kolla på vågen. Vågen ljuger inte.

    Ledsen om jag låter arg, men det kommer gå åt helvete om du inte bestämmer dig NU. Det räcker som sagt inte att VILJA bli frisk, du måste börja HANDLA därefter också.

    Ana kanske tycker att "du äter så mycket"; men uppenbarligen äter du alldeles för lite. Du bestämmer själv, antingen fortsätter du som du har gjort och då kommer Ana bara bli ännu starkare ELLER så börjar SARA bestämma nu och börjar ÄTA massa. Det går inte att fega, du måste köra allt eller inte.

    Jag har redan gjort resan nedåt, hamnat på sjukhuset och legat sondmatad. Jag VARNAR DIG,det är det hemskaste jag någonsin gjort. Om du inte vänder din viktnedgång NU och faktiskt börjar gå upp i vikt ligger du på sjukhus snart. Det är den sorgliga sanningen.

    Det är ingen idé att du håller på säga att "du vill bli frisk" så länge du inte handlar därefter. Det blir bara skitsnack tillslut.

    Jag tror på dig och HOPPAS verkligen du förstår att det är allvar nu, du kan inte fortsätta såhär. Jag finns här när du bestämmer dig för att bli frisk och börjar handla därefter, det gör du inte nu.

    Du måste börja äta tre gånger mer än vad du gör nu!

    Kram<3

    SvaraRadera
  2. BRA SARA; blev skit glad av din kommentar. Ja, du måste kämpa HELA dagen HELA veckan, HELA året, förstår du? Det räcker liksom inte att äta bra ett par gånger. MEN jag tror på dig, kör på nu! Du har minst tjugo kilo att gå upp!

    KRAM<3

    SvaraRadera
  3. åh, vad trist att ha tappat i vikt när man kämpar så för att komma upp. Jag vet exakt hur det känns, har varit med om det ett x antal ggr! men vad härligt att en del av kämparglöden är tillbaka -jag säger samma sak. Sedan jag kom in på avdelningen har jag verkligen börjar kämpa -för allt vad jag orkar. Jag vill inte vara här livet ut direkt!

    Tack för din fina kommentar förresten, kram Lowe

    SvaraRadera
  4. Lilla gumman, vet hur det känns att tappa i vikt, trots att man verkligen har kämpat hur mycket som helst. Men då måste det vara så att du fortfarande äter för lite, så försök nu att kämpa ännu mer! Låt jobbet bli som en morot, om du klarar av att gå upp i vikt kan du jobba kvar, du fixar det här tjejen, jag tror på dig!! <30,
    Puss och kram <3

    SvaraRadera
  5. Håller tummarna att kämparglöden är tillbaka. Och att du lyckas få ett plus till nästa vecka.
    Kram

    SvaraRadera
  6. Trodde jag läste fel 39,5 kg. Ja, det var inte mycket.Hoppas du får ett plus på vågen nästa vecka. Om du gillar nötter så ät, för det är ju gott & så enkelt att äta. Själv har jag problem med vikten på andra hållet.Peppkram Kämpa på :-)

    SvaraRadera