torsdag 28 mars 2013

Vad var det som hände igår?

Kan tänka mig att några av er som läste inlägget igår undrade vad som hände under samtalet igår? Jag var ju nöjd (om än lite osäker) på "resultatet" i måndags, +0,5kg. Trodde att nu äntligen gick det i rätt riktning, kanske kunde jag få träna lite mer... När jag var på samtal igår hos A så hade det inte hänt något sen förra gången. Blev grymt besviken, skit också. Sedan inne på rummet under samtalet tar hon upp att det ärlig inte troligt att jag kommer att kunna "springa" Göteborgsvarvet, att det går för långsamt med vikten. Just nu så är det stabil, om jag ska få lov att träna mer så måste jag öka på portionerna ännu mer.... Även om jag "lyckas" bra i kommande veckor är det nog inte tillräckligt för att få lov att springa. Kändes som någon drog bort mattan under fötterna!

Att få springa Göteborgsvarvet har jag ju sett fram emot,inte att springa på en bra tid men att få genomföra det. Den drömmen försvann igår! Är nog lika bra att jag börjar att vänja mig vid det, men det var jobbigt igår och det är det fortfarande. Satt och började gråta hos A igår... Och ännu mer tårar på kvällen.

Jag ska lyckas med att gå upp minst 0,5 kg till nästa samtal. Hoppet är inte helt borta, liten chans kunde finnas men det var ifall jag lyckas med att gå upp mycket och i såna fall får vi prata med läkaren någon vecka innan. Hoppas att det kan gå vägen! Samtidigt är jag rädd, tänk om jag misslyckas. Fast bättre att prova och försöka än att ge upp innan! 

Vi kom fram till lite fler utmaningar, saker att jobba med i veckan. La in mer förbjudna livsmedel i kosten, sambon ska laga sin underbart goda korv stroganoff en dag :). Sedan ska min sambon lägga upp maten på kvällen till mig - jag måste helt enkelt äta mer! Jag ska lyckas! 

Så nu behöver jag all hjälp och alla tips jag kan få? Snälla!!! 

2 kommentarer:

  1. åh, jag förstår känslan precis! när man sett fram emot något så mycket och så bara, *poff* borta. fast helt kört är det ju inte för dig, kämpa på som tusan nu så du kommer upp tillräckligt i vikt för att få springa :)

    sv: sån är jag med, ger massa tips och säger saker som jag inte vet var jag får orden ifrån till andra. men när det gäller mig själv är det bara svart typ..

    styrkekramar!!

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Så tråkigt. Men ge inte upp! Du är duktig och du klarar det! Hur e det med dig? Du har inte svarat på mitt mail.. Hur mycket tränar du ?
    Kram!
    /Ida

    SvaraRadera