En blogg för att utvärdera och sporra mig mot en sundare vikt,lyckats gå ner en hel del kilo. Tyvärr har jag lyckats för bra och fått en osund och alltför kontrollerande inställning till mat. Detta är min beskriv av min väg tillbaka till en sund och hälsosam vikt från min ätstörning
måndag 4 oktober 2010
Mormors begravning
Var faktiskt skönt att sova ut imorse, hade tagit ledigt hela dagen för begravningen så jag fick sova ut lite längre. Tog det även lugnt på morgonen, sedan kom paniken. När jag skulle klä mig - jag hade tänkt ha på mig en svart klänning som jag köpte i våras som jag inte har använt tidigare. Helt plötsligt fick jag panik, tänk om den inte passade. Alla mina kläder jag köpte i våras hänger ju på mig nu. Men som tur var passade den rätt så okej. Är verkligen ett benrangel nu, ingen rolig känsla att inga kläder sitter snyggt på en nu. Är egentligen en konstig tanke - jag vill gå upp i vikt, vet att jag har en hemsk kropp nu (benrangel), ändå har jag svårt att äta tillräckligt mycket och får ångest om jag äter fel saker. Hur fungerar hjärnan hos oss egentligen???
Tillbaka till mormors begravning, den var riktigt fin, stämningsfullt och vacker. Men så sorgligt, jag tror att jag grät under större delen av begravningen. På något sätt så förstod jag lite bättre att hon är borta.
Maten och kaffet efteråt var trevligt, satt dels och pratade med min svägerska. Berättade för henne om min livssituation just nu och om mina "problem". Sedan satt vi och pratade mycket om annat också, men det var skönt att kunna vara ärlig mot henne. Minnesfilmen som jag gjort var mycket uppskattad och det var många som ville ha en kopia på den. Var ett fint sätt att ta farväl av henne. Dock så är man rätt så tom i huvudet nu känner jag, tar mer energi än vad man tror.
En sak som slog mig nu när jag kom hem är detta kring mat och mitt behov av matkontrollen. Jag har lite oro/ångest i kroppen just nu, bara för att jag vet inte hur mycket mat jag har ätit - blev det för mycket eller för lite, hur många kalorier bestod lunchen av osv... När jag inte lagar maten själv hemma och lägger upp den på mina tallrikar vet jag inte hur mycket jag äter. Att inte ha den kontrollen är nog det som ger mig mest ångestkänslor. Tror dock att jag har ätit rätt så hyfsat idag - än så länge. Började morgonen med frukost, gjorde havrepannkakor med äpple och kesella. Sedan blev det ett mellanmål innan begravningen, vindruvor och 1 macka. Lunch efter begravningen bestod av varmrökt lax med matvetesallad och 1 macka. Sedan har det blivit en bit melon till kaffet också. Så än så länge känns det rätt så okej ur matsituationen, nu får jag bara inte låta ångest/orokänslan ta över utan jag måste fortsätta äta ordentligt idag! Har precis satt in en bit kycklingfilé i ugnen som jag ska äta med matvetesallad .Blev lite rester kvar från begravningskaffet, så jag fick en del mat med mig hem och det tackar man inte nej till!
Detta skulle vara om mormors begravning, istället blev det en notis om mina tankar. Tror dock att jag har kommit ett steg på vägen, har hittat ett ångestmoment. Nu måste jag bara jobba mot att släppa den kontrollbiten. Jag ska kämpa vidare och fixa detta!
Kramar
Etiketter:
frustration,
mellanmål,
mormor,
sorg,
utvärdering,
ångest
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sv: Tack för dina fina ord hos mig:)
SvaraRaderaDet brukar ofta vara skönt när begravningen väl är över. För mig har det varit som att det blivit som att steg att gå vidare. Man förstår och inser mer att den man hållit kär är borta.
Begravningar är egentligen något väldigt vackert, med alla fina blommor, musik eller vad man nu kan tänkas ha för att hedra och minnas den avlidne. Det är vackert mitt i allt det sorgliga. Det är fint!
Hoppas du sover gott i natt. Kram på dig!
Förstår att det här har varit riktigt jobbigt för dig, men du kommer att klara dig ur den här skiten ändå gumman. Har aldrig varit på en begravning, men det verkar vara väldigt sorgligt, men vackert.
SvaraRaderaVi ska kämpa tills vi blir friska gumman!
Puss<3