Avsmak när andra frossar

Kämpar hårt denna veckan och vet att jag måste bli bättre, träna mindre och gå upp i vikt osv. Men det är inte detta jag vill ta upp idag. Igår var jag på bio, såg braking dawn del 2. Gick med en kompis som jag uppskattar och tycker om att umgås med. Hon väger rätt så många kilo för mycket och pratar ofta om att hon vill börja träna ordentligt och äta nyttigare. Hon vill gå ner i vikt, men gör inte mycket åt det. I snitt går hon kanske på gymmet en till två gånger i månaden och äter dels enorma mängder mat och "fel" mat, är mycket glass, godis, kakor mm. Igår fick jag riktig avsmak och kände att jag inte junde unna mig något till bion eller ta något extra på kvällen när jag kom hem. Tänk om jag skulle börja äta som hon (och komma upp i hennes vikt). Fast vi har känt varandra så många år, har växt upp tillsammans så kan hon fortfarande chocka mig med sina matvanor och detta gjorde hon igår! Vill bara poängtera att jag i grund och botten i bryr mig om vad min kompis väger, hon är en av mina bästa kompisar om hon så skulle väga 30 kg mindre eller 30 kg mer.

Det börjar när vi träffas vid bion (vid fem-tiden). Då kommer hon hemifrån och hade nyligen ätit, medan vi väntar på bion ska börja så vill hon gå över till Max hamburgerrestaurang och köpa en lyx-milkshake (innehåller både glass och grädde). Sedan till bion måste hon ha den största asken popcorn och läsk, inne i salongen plockar hon fram världens godispåse, säkert minst ½ kg godis. Popcornen, läsken och allt godis lyckas hon klämma i sig under filmen. Hennes hand gick konstant mellan popcornen/godiset och munnen. Hinner hon ens smaka vad godiset smakar? När vi kom ut från bion så var en av hennes första frågor var vi skulle gå och äta! Var hon inte redan mätt tänkte jag.... Jag hade lite halvbråttom hem och vi bestämde oss för att ta något snabbt, blev på en "Kebabrestaurang". Jag valde en falafelrulle, var lagom stor och jag blev mätt. Hon valde en extra stor falafeltallrik (falafel, sås, en jättehög med pommes och sallad). Jag kan ärligt säga att jag hade varit glad om jag lyckats äta hälften av den och hon äter upp i princip allting! Detta efter allting annat hon tryckt i sig. Samtidigt som jag är förundrad, hur kan man lyckas äta den mängden mat, är jag lite äklad (förlåt mig!!). Jag tänker direkt att det är nog bäst att jag fortsätter äta min nyttiga mat och inte äta onyttigt för ofta. Jag vill ju inte gå upp och väga som hon gör! Om jag äter som hon gör lär jag ju väga snart vad hon väger... Känner mig som en rätt så elak människa som får de tankarna och känslorna! Är det någon annan som känner igen mina tankar?

Tänker också att hon har ju minst lika stört beteende till mat som jag har. Mat för henne är ju någon sorts tröst och en vana. Hon kan ju inte ha smakat godiset eller njutit av det. Det var ju bara att ha för att stoppa i munnen under bion. Om man väl ska äta något "onyttigt" ska man väl njuta ordentligt av det?

Usch, så många och hemska tankar i mitt huvud just nu!