fredag 22 februari 2013

Oj, svårt med en rubrik!

Vet inte vad jag vill skriva som rubrik idag.. Så den blev som den blev :)

Tänkte skriva lite kort om vad som hänt under veckan och känslor/tankar kring det... Måndagen började okej, var sjukt nervös inför vägningen hemma på morgonen. Hade ju levt gott i london - nu lär jag ju ha gått upp en del. Men vågen sa exakt samma som förra måndagen, så jäkla trist och frustrerande. Känns som jag aldrig kommer att komma upp i en okej vikt. Har kämpat och tryckt i mig mat under veckan - känns iallafall som det.

På onsdagen var jag hos A, självklart hade jag gått ner lite i vikt på deras våg. Litar inte riktigt på den vikten, då jag väger mig på eftermiddagen. Den varierar ju massor från gång till gång. Får försöka se det i ett långt perspektiv. Litar mer på måndagsvägningen hemma! Märker att jag får mer ångest om jag äter onyttigt under dagen, som i onsdags köpte jag hem lite naturgodis att ha på resan hem. Direkt så känns det fel... Likadant igår, jag och min brorson hade en utmflyktsdag. Vi var ute på äventyr och besökte ett akvarium. Hade kanonroligt, men jag åt 1/2 hönökaka som mellanmål på förmiddagen (hönökaka=onyttigt). Sedan fick min brorson välja lunch och då blev det mcdonalds - köpte en kycklingsallad. Man får en brödbit till som jag aldrig brukar äta. Utmanade mig själv igår och åt hela! Tankarna var "jag ska gå upp i vikt". På kvällen sedan åt jag och sambon thaimat, åt en riktigt bra portion! Kände mig som världens matvrak på kvällen. Känns som jag bara proppar i mig mat!

Ska försöka tydliggöra mina tankar och så, blir kanske lite rörigt... Jag vill gå upp i vikt och få en bra inställning till min vikt (och träning). Just nu kan jag köpa naturgodis, äta lite extra nötter osv med att jag vill gå upp i vikt. Men jag är rädd för att släppa spärrarna. Tänk om jag går upp vikten jag behöver och fortsätter att gå upp, som jag gjorde för ett år sedan. Är mer rädd för hur jag ska tackla och klara av att hålla en normal vikt när jag har kommit dit. Ska det vara okej att "unna" sig lite gott varje kväll eller ska man hålla det "onyttiga" till helger och speciella tillfällen? Kommer jag att kunna hålla det ifall jag vänjer mig vid att snaska på vardagarna nu? Dumma och röriga tankar. Jag skämdes lite när jag satt på tåget och åt några chokladdoppade nötter, tänkte - vad ska andra tro om mig, titta där sitter hon och äter massa skit, vilken dålig karaktär hon har. Fick intala mig själv att det var okej. Tittade mig omkring och andra åt också liknande...  Hur tänker ni vid såna här situationer eller kring "unna sig mat"? 

Oj, blev ett långt inlägg, hoppas att ni orkar att läsa det och ge mig lite tips och råd :)
Kramar

7 kommentarer:

  1. Jag vill bara berätta för dig hur otroligt stark du är som går emot alla tankar och äter det du är sugen på. Det är för mig ett väldigt bra tecken på att du verkligen har viljan att bli frisk. Kämpa på med vikten, det är inget lätt att hantera men du är på god väg. Se varenda matbit som något positivt, något som kommer gynna din kropp så att den orkar träna och låta dig leva det liv du vill. Jag hejar på dig! ♥

    Sv; Nej, och det är just det som skrämmer mig så, att jag tappar all kontroll. Egentligen är det nog nödvändigt men jag är inte redo, vilket jag nog heller aldrig kommer bli..

    Jag lovar att tänka och kämpa. Tack för din omtanke, kramar ♥

    SvaraRadera
  2. Hej där.
    Tänkte, äntligen, lämna några rader. Om det nu är till någon glädje förstås ^^

    Hur som helst, tycker du kämpar på bra. Att du kan tänka som du gör är ett bevis på att du faktiskt är redo att bli frisk och har viljan att bli det. Vilket ju är det viktigaste för att man ska komma dit. Du är verkligen en motivation för andra.

    Det går inte fort att bli frisk, det SKA inte gå fort, då är det i längden inget hållbart. Det vet du ju förstås, men tänkte bara nämna det.

    Du är stark.
    kramar

    SvaraRadera
  3. Får lite ångest fortfarande, men jag utmanar i små, små steg och i och med att jag väljer själv när och hur (oftast) så brukar det gå ganska bra. Försöker tänka långsiktigt (jag menar, "vad gör det om hundra år?" ;>)

    SvaraRadera
  4. Sv: Det är väldigt vanligt att fastna i samma matrutiner. Även jag är fast.. haha. Men tycker man om det man äter och får i sig tillräckligt av allt så är det egentligen inget problem. (Så länge man KAN variera utan ångest) :)

    Vilka är standarträtterna hos dig? Kram!!

    SvaraRadera
  5. Hur har din helg varit fina du? :)

    ; Jo, jag vet ju innerst inne att jag måste äta mer om jag tränar. Igår såg jag det bara som ett tillfälle att "passa på". Dumt, men det blev så.
    Nya tag imorron :)

    Kramar ♥

    SvaraRadera
  6. Hej,

    Första gången jag tittar in på din blogg.

    Jag har aldrig haft en "riktig" äs, men jag har haft ett rätt komplicerat förhållande till mat (samtidigt som jag tränade simning på elitnivå, typ 11 pass i veckan). Idag anser jag mig ha ett normalt förhållande till mat. Men då jag skriver en träningsblogg känner jag ofta precis som du beskriver, en sorts ångestladdad känsla om jag äter "något onyttigt" på en vardag. För att det inte förväntas av mig. Men de senaste månaderna har det hänt något. Jag har släppt alla måsten och alla förväntningar (som jag tror andra har på mig). Jag äter bröd varje dag (av vetemjöl) jag älskar godis och fika och det händer flera gånger att vi tar en fika en onsdagskväll eller köper en påse godis en torsdagskväll. Och jag bryr mig inte längre. Jag mår bra av det. Jag behöver den där extra energin, min kropp gör det. Hur ska jag annars orka träna. Bli starkare, snabbare och snyggare som jag vill? Dessutom vill jag samtidigt njuta av livets goda.

    Man ska aldrig behöva må dåligt för att vad man äter. Dessutom är det som med det mesta, folk har en förmåga av att bara bry sig om sig själva. Hur man ser ut, vad man äter, hur/vad man tränar osv. Just där o då blir man sällan dömd av någon annan än sig själv. Bra gjort av dig att äta sånt som ligger utanför din bekvämlighetszon. Att du utmanar dig själv och vågar. Det finns inget som är så skönt som att ha ett neutralt förhållande till mat. Att kunna äta det man tycker om när man känner för det. Inte för att det är en speciell dag eller ett speciellt tillfälle. Inte för att det är något fel på lördagsgodis, men jag menar, är man sugen på godis eller mjukt ljust bröd på en tisdag, varför ska man inte kunna äta det då?

    Fortsätt att kämpa! Hejja dig!

    SvaraRadera
  7. Sover förbannat dåligt när det är mycket i huvudet även dagtid. Hur gör du när du sover dåligt? kan du sova natten därpå även om dagen varit jobbig?
    kramar

    SvaraRadera