Jag har fått lov att lite försiktigt börja gå på gymmet och pass igen så jag har "låst upp" mitt träningskort och var igår och tränade Body Pump och idag var jag på spinning. Var jättehärligt att få träna igen men det är samtidigt en mindre rolig känsla av att känna hur lite kroppen orkar. Igår på body pumpen så hade jag inte mycket vikt på stången och ändå var jag helt slut i musklerna efteråt. Likadant idag på spinningen, jag orkade knappt lägga på något motstånd alls och ändå var jag trött i slutet av passet. Får väl tänka att det blir bättre och jag ska långsamt bygga upp musklerna och konditionen igen men jag har ju fått träna kortare pass hemma ett tag och jag trodde att jag hade hyfsat grundkondis och styrka men nu efter dessa två pass så känner jag mig jätteotränad! Känns lite kasst och mindre roligt.... Hur har ni känt det när ni har fått börja träna igen, är det inte frustrerande att inte orka någonting? Jag känner att jag är milvis ifrån att vara så vältränad som jag en gång var, innan det gick åt skogen med maten och träningen. Jag vill ju tillbaka till en sund och stark kropp och jag vill att det ska gå fort!
Nä, jag får väl lägga alla trista känslor bakom mig och koppla av framför Tv nu :)
Kramar
Jag kände mig i hopplöst dålig kondition när jag började träna på grupp-pass igen efter att ha varit borta från dem i flera år. Oerhört frustrerande var det, och jag vet att jag blev förvånad över HUR dålig den var.
SvaraRaderaMen det som är bra är att du kommer träna upp din kondition ganska så fort och du kommer att känna dig jäkligt nöjd när du märker det. Det lovar jag dig. Men du, glöm inte äta, var supernoga med det och att inte börja överträna. Det är lätt att man faller i äs-fällan igen, men fortsätter du i det spår du börjat så kommer du klara det galant. Tror på dig :D
Kram!
Första gången jag vågade min in i en träningssal igen började jag gråta. Av lycka och lättnad över att få vara tillbaka. Träningen var för mig aldrig en del av sjukdomen, utan bara något jag tvingades avstå när kroppen inte orkade mer. Visst var det hemskt att känna sig så totalt orkeslös ibörjan. Jag har aldrig varit sån som blir eller ser vältränad ut, trots ganska mycket träning, men jag var ju liksom van att göra alla rörelser fullt ut, med muskler som samarbetade. Jag kände sorg över all träning jag försakat och insåg hur jag verkligen misshandlat min kropp. Men det vände rätt snabbt: eftersom jag som sagt är van vid att träna ofta utan att bli superfit var det en angenäm känsla när det faktiskt började hända nåt: jag kände mig lite starkare för varje pass som gick. Det kan jag knappast minnas att jag upplevt tidigare! (eftersom jag tränat regelbundet på samma nivå i så många år innan sjukdomen). Lever lite med den lyxiga känslan nu: wow, träningen utvecklas! Tyvärr kommer det inte att vara för alltid. Men att svälta ner sig igen för att återuppleva det är ju liksom inte aktuellt ;-)
SvaraRaderaFörsök stå ut första gångerna, utan att pressa dig för hårt. Snart nog känner du musklerna svara. Och så behöver man ju faktiskt inte ha tyngst vikter i salen!
p.s. det som däremot är riktigt tungt för mig är alla andra smala och vältränade människor runtomkring. jag har aldrig varit sån att jag jämför mig med andra (och vet som sagt att jag kan träna massor utan att få de där väldefinierade musklerna eller bli av med den runda magen) - men inser nu hur känslig jag blivit för det efter sjukdomen. i början var ju jag bland de tunnaste i de där speglarna. nu tillhör jag snarare övre mittenskiktet. och då blir det så tydligt att kilona ökat radikalt och snabbt. när passet drar igång och endorfinerna startar brukar jag släppa det. men jag hatar känslan innan. och många av de där unga aerobictjejerna kan ju omöjligt ha friska BMI:n... (sånt är man ju också mer medveten om nu) Varför kan de ligga så lågt och få träna och leva medan jag inte kunde det...? d.s.
Du det där med grundkondition är enligt min sjukgymnast till make en myt. Kondition försvinner för alla. Däremot kan du ha en träningsvana som gör att det är lättare att ta sig tillbaka och pressa kroppe när man är trött så det går fortare att komma uppåt.
SvaraRaderaI övrigt så kan jag säga att oh ja, jag kände mig klen och otränad när jag började träna igen och man har en bra bit tills man kan påstå att man är vältränad MEN det går så vansinnigt fort i början när man tränar igen. Man märker nästan framstegen från gång till gång. Det är jättehärligt. Och när man är längst ner så kan det ju bara utvecklas åt rätt håll=)