Idag ska jag äta en muffins utöver mitt mellanmål!
måndag 19 september 2011
Visste att det varit tufft
Jag tycker ändå att veckan har gått bra, jag har kämpat och igår åt jag en blåbärscupcake :) Måste säga att killen som jag träffar är riktigt bra för mig. Igår var vi och såg på fotboll och sedan gick vi ner på stan och kom överens om att vi skulle fika. Då säger han att fika innebär att man tar en kaka också och då hade jag inte så mycket val. Valde en blåbärscupcake som var riktigt god... Jag är riktigt glad att jag har träffat honom och hoppas att det kommer att gå bra mellan oss, men det känns som att det är rätt än så länge :)
Fast jag tycker att veckan har gått bra så hade jag gått ner lite i vikt, är inte jättemycket men det är ändå åt fel håll. Nu måste jag anstränga mig och verkligen arbeta för att gå upp i vikt igen till på torsdag då jag ska träffa min kontaktperson på öppen vården. Jag vet att hon inte blir glad på mig ifall jag har gått ner i vikt. Kan tänka mig att jag har dragit in på lite omedvetet då jag tyckte att det gick lite för bra förra veckan, att komma över gränsen för min del var nog jobbigt. Men jag ska över den igen för att jag ska bli frisk och komma tillbaka till ett "vanligt" liv.
Idag ska jag äta en muffins utöver mitt mellanmål!
Idag ska jag äta en muffins utöver mitt mellanmål!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
mmmm vad god den ser ut :)
SvaraRaderaÖnskar dig en fin kväll och lycka till med killen :)
Vad bra att det känns bra med killen! Och den där cupcaken ser väldigt god ut!
SvaraRaderaotroligt bra jobbat! och den killen verkar vara en riktig pärla...våga och släpp kontrollen. Livet är så underbart och det ska levas till fullo:) Kramar
SvaraRaderaMm de låter väldigt gott :) och jag är så glad för din skull för att du hittat en kille som verkar så bra för dig :)
SvaraRaderaHaha ja chai latte e svingott verkligen :D vanligt te gillar jag dock inte:P
Kram på dig
Åh den såg ju inte dum ut. Blåbärsgrejer brukar vara goda.
SvaraRaderaJag har faktiskt helt ärligt inte kommit långt alls. Jag äter lite mer nu än förra året men annars är det precis som då. Annars är det precis som för fem år sedan när jag hamnade på slutenpsyk med tvångsvård. Jag mår precis lika mycket skit, är fortfarande sjukskriven och åker fortfarande som en jojo ut och in på akuten med sårskador. Det är väl en av dom sakerna som är hemska. Att jag egentligen inte kommit någon vart alls.
Jo, jag har för mig att det är skönt att gråta, jag gör det bara inte. Inte för att jag inte vill utan för att jag inte.. kan? Eller bara inte gör det. Jag har egentligen inget emot det men ja.. jag har inga tårar just nu.