Snål, slösaktig eller svårt att unna sig?

Har haft tankar kring ett område rätt så lång tid. Tror inte att jag är själv kring det, känner ni igen er så hojta till! Jag har ofta svårt att köpa saker till mig själv, kan vara allt från kläder till pyssel. Jag har inte svårt för att handla saker till oss gemensamt eller att vi gör saker som kostar pengar. Både jag och sambon arbetar och tjänar hyfsat med pengar - dvs jag borde kunna köpa mig något om jag vill det. 

Min pulsklocka har krånglat länge nu, är egentligen min sambos gamla klocka. Jag fick hans klocka då han köpte en ny. Började att krångla under Göteborgsvarvet i maj och sedan under triathlon i Malmö och nu sist under Malmö halvmaraton. När vi cyklade Bjäre runt så  var batteriet nästan slut när vi kom i mål. Är egentligen bara att inse det, klockan klarar inte sig länge till. Jag har redan tittat ut klockan jag vill ha; garmin xt910 (sambon har en likadan). Jag kan ha tillbehören som jag har till min klocka nu, jag kan simma med den mm. Perfekt klocka alltså! Kruxet är bara att den kostar över 3000kr. Så mycket har jag inte handlat till mig, bara mig, på jag vet inte hur lång tid! Dyrast brukar mina löparskor vara, men jag måste ha bra skor om jag ska springa så det är okej... 

Svårt att handla till mig och unna mig det. Har jag rätt att lägga så mycket pengar på mig själv? Egentligen är det ju en lyxgrej, jag vill ha den men jag klarar ju mig utan den...

Hur tänker ni kring dessa frågor? Vad är det okej att köpa till sig själv? Jag kan ju i te säga att jag är sparsam då jag kan lägga pengar på saker till oss tillsammans eller om sambon tycker att vi behöver det... Men något till bara mig! 

Kanske rörigt inlägg, men jag tar gärna emot era tankar ring ämnet :)

Kramar